Late
KEJSAR NAPOLEON OCH HANS
FÄLTKOCK ).
Under ett af Napoleons många fälttåg, hände
en gång, att han nalkades det ställe der hans
kockar hade gjort upp eld, för att bereda hans
måltid. — Det blåste starkt, så att lågorna
och röken af den stora kökselden tvang en
af kockarna, att flytta sig åt andra sidan, in-
vid Kejsaren. Napoleon yttrade härvid: Jag
begriper icke hur du kan stå ut med en sådan
ed! — Å! — svarade kocken, — den här
elden ar intet så farlig sem den, för hvilken
Eders Maj:t blottställer sig hvar dag! ...
Kejsaren såg skarpt men stillatigande på koc-
ken, samt fortsatte vidare: jag tycker att jag
sett dig flera gånger; du är alltid med. —
Ja! — svarade kocken, — jag har alltid äran
att vara med vid avantgardet, och mest alltid
följer jag med Ers Maj:ts person. — Napo-
leon aflägsnade sig nu utan att säga något.
En stund derefter ankom till köket Marskalh
Duroc, (Intendent öfver Kejsarens hof-hållning?,
gick med ond uppsyn till den nyssnämde koc-
ken och sade med . sträng ton: Hyad har du
vågat säga åt Kejsaren? — Jag — svarade
kocken förundrad, — icke har jag sagt honom
, HD 53
någon ling: — Marskalken smålog nu och
lemnade den artige köks-artisten en gvatifica-
tion af 50 Napoleons dor, som Kejsaren hade
skickat honom. Fortfar — sade han — att
lika troget göra din tjeostz; Kejsaren är nöjd
med dig.
Sådane drag af frösostighet har man mån-
ga efter Napoleon, hvilka afmåla det storsin!a
uti hans karakter, på samma gång som de
förklara den gränslösa tillgifvenhet han rönte
af alla som omgåfvo honom,
) Denna berättelse, som blifvit Red. tillsänd
med begäran att meddelas i bladet, utgör
endast ett ibland de tusende egna drag man
förut äger af Napoleon uti tryckta samlin-
gar; men torde icke sakna allt intresse på
en tid, då kockarnas verksamhet har ett så
stort inflytande på! de storas företag. Sär-
skilt har det blifvit nämndt, att den ifråga-
varande kocken för närvarande lärer befinna
sig.här i hufvudstaden.