tidningar. Vid en konsert, som Bernhard,
Romberg i början af detta år gaf i Pressburg,
observerade Grefvinnan Rt en stor spindel,
hvilken småningom närmade sig virluosen, just
under det han spelade, och slutligen stannade
helt nära, alldeles orörlig liksom lyssnande på
de sköna tonerna. Efter någon stund inföll ett
starkt ackord, och det skrämda djuret flydde
hastigt åt den sida der Grefvinnan satt. Ehu-
ru hon af naturen hade en häftig antipati för
spindlar, besegrade hon likväl sin rädsla, och
bad sin gravne att cj döda insekten, utan blott
skrämma honom åt ett annat håll. Romberg
återkom snart i silt spel till ett ljuft intagan-
de ställe; straxt vände spindeln om från sin
reträtt, nalkades virtuosen ånyo och qvarblef,
liksom förtrollad, i dess grannskap, ända till
dess hans solo var slutadt, då han åter för-
svann. Romberg hade äfven gjort samma ob-
servation, och - omtalade sedan att detta ofta
förut händt honom. Han trodde att violon-
cellens ton företrädesvis utöfvade denna magi-
ska kraft på spindlarnes slägte.