I ten skall nu anse någon vidare förstärkning af Ryska hjelpkorpsen icke behöfvas, och bar derföre begärt alt general Kisselelt, söm är på marsch från fursteudömena, målte få befallning göra halt. En depesch skall också afaått till honom från Ryska ministern, som det förmodas, med en sådan order. Saltan bevistade några dagar efter den senaste förstärkningens ankomst en mönstr ing son general Muraw iekt föranstaltat, för att visa honom de Ryska trupparne. Han skail varit mycket förnöjd och äfven förvånad öfver deras hållning och noggrannheten i deras manövrer, och man påstår att han blifvit så intagen af snillen på de Ryska unifor merne, alt han ämnar införa den i är utan gränser, Sultan har flere gånger yttrat, att han na först inser huru uppriktigt Ry Ssland menar med honom. Ingenting töretages utan att Ryska ministern får kunskap derom. Amiral Roussin är vittne till all denna förtrolighet, och finner sig deri så godt han kan. Han har föreslagit Hr Butenielf, att de gemensamt skulle bemedla sakerna mellan Porten och Ibrahiun, men den senare hade ingen lust att låta Amiralen taga del i underhandlingarne. — Ibrahim håller emedlertid sin armå slagfärdig; och står qvar i sin position vid Konich. Sultan skall genom en kurir hafva låtit uppfordra honom , alt skicka en underhandlare till Konstantinopel, för att få slut i saken; men Ibrahim torde svårliger gå in derpå. Han har redan afgifvit silt ultimatum, och vill icke vidare höra talas om några koncessioner. Han fordrar Adana såsom ett vilkor för fredens återställande, och hotar att behålla det med våld, i fall man vägrar att i godo afträda det, Sultan å sin sida står fast vid sitt beslut, att icke ge med sig i denna fråga, och litar på Ryssarne. Emedlertid erhåller Ibrahim alltjemt förstärkningar från sin far, som, enligt berättelser från Alexandria, föret tager betydliga rustningar. — Således synas sakerne slå på samma punkt, som de befunnit sig sedan flera månader tillbaka. — Amiral Roussin skall begärt nya instruktioner från sin regering, och att erhålla befälet öfver Fransyska eskadern i Levanten, såsom general Guilleminot hade, då han var ambassadör i Konstantinopel. Man tviflar dock att detta senare beviljas. En skrifvelse från Petersburg af den 24 Ap. be erältar alt general Orloff, som redan afgåtl såsom ambassadör till Konstantinopel, derjemte fått öfverbefälet öfver Ryska khamåtarmden och flottan, som blifvit skickad till Sultans undsättning. En mängd regementen skulle uppställas . vid Turkiska gränsen, och PaI — mm —— låget mot Ibrahim, i fall alt sådant kommer 1 fråga. sin cgen arme. Förtroendet för Hr Buteniceil skewitsch sades hafva uppgjort planen för fält-. TT RR TT TR VN ONE