Article Image
OF va Av 1658 MAP MV MU je 67 FP TR AR MIM RR UV Vv slutande beredt af flötsmalmer och till det mesta med stenkol, likafullt äger den godhet samt gerom förnyade garfningar vunna jemnhet, som gör detsamma för många behof lika användbart med och för vissa andra, just i och för sistnämnde dess egenskap, till och med tjenligare, än det Svenska utaf bergmalmer och med trädkol tillverkade jernet. Derföre finnes ock numera Engelskt Stångjern af den utmärkta godhet och anseende i handeln, att det betalas till vida högre pris än som för Svenskt Stångjern kan i allmänhet påräknas, under det att för vanligt Engelskt jern af sämre qvalitet (common iron) priset likväl nedgålt ända till 7 å 8 Rdr efter beräkning i Svenskt Banko för Skeppundet, och är det troligen just detta i England, till följe af den utomordentligt uppdrifna tillverkningen, nedsatta jernpris, som utgör den förnämsta, fastän icke enda, orsaken till det vanvärde, hvartill det Syenska, till flere inre cgenskaper ojemförltgt bättre, Stångjernet nu utur Riket afyttras. I anledning af hvad nu blifvit i underdånighet anfördt, visar det sig uppenbarligen, ej allenast, att jernbandteringens närvarande ställning hos oss icke är tillfredsställande, utan ock, att utsigterne för en framtida förbättring hbärutinnan ännu äro nog problematiske, så vida icke, till förekommande deraf att Engelska jernet skall, ehuru i allmänhet vida sämre, genom sitt låga pris än ytterligare uttränga Svenska Stångjernet ifrån det ena afsattningsstället efter det andra, sådane kraftiga åtgärder af BRegeringen vidtagas, hvarigenom ett Iyckligare förhållande må efterhand kunna beredas. På den senare tiden, och under det att Englands och Rysslands jerntiltverkning stigit samt industrien i Frankrike och Nord-Amerikanske Staterne, med flere länder, varit riktad åt samma håll, har dock den Svenska, med privilegier och koutroller af alla slag omgärdade, Stångjernstillverkningen icke gjort ett enda väsentligt steg till förbättring, och detta synes icke tala för det system, som hos oss blifvit följdt. Tiden är derföre, efter Kollegii underdåniga tanka, redan inne för beredandet af en snar öfvergäng till ett friare näringssystem äfven i detta särskilta fall; ty ehuru det måste medgifvas, alt, med den ringare tillgång vi äga på bränsle emot England med sina rika stenkolsformationer, vissa inskränkande kontroller kunna vara nödige, är det dock ostridigt, att flere onödige band härstädes finnas, som både kunna och böra borttagas, emedan desamma endast bidraga att fjättra industrien och förlama eller göra overksam den kraft och fortsatta inärdighet, som är oundgänglig till öfvervinnande af de otaliga binder, bvilka måste uppstå vid bedrifvandet af en handtering af så invecklad beskaffenhet, som jernberedningen allt ifrår malmens nedsmältning ända till jernets förädling under formen af elt rent och homogent smidesjern. I närmaste sammanhang med denna vigtiga fråga framställa sig ock sjelfmant 2:ne andra för Styrelsens och Bruksägarnes förenade omtanka lika angelägna, som för Svenska jernbandelns upprätthållande i hög grad maktpåliggande föremäl, och dessa äro: 1:0o De färdiga och i handeln förekommande jerneffekternes, och förnämligast stångjernets, möjligaste förbättring och sorterande efter förekommande skiljaktighet i anseende till olika, för serskildta behof beräknade, qvalitativa egenskaper; och 2:0 Tillverkninugskostnadernes nedsättning för så vidt som sådant, i förening med jernets förbåttring och en i alla afscenden vårdad tillverkning, kan läta sig göra. Hvad nn först angår frågan om en förbättrad jerntillverkning, antingen genom införandet ett af nytt bättre smidessätt, eller ock genom ett omsorgsfullare begagnande af redan kände och utöfvade metoder; så vill det visserligen synas, som utsigterne för realiserandet af de förhoppningar man i detta afseende redan länge gjort sig, nu skulle bör ja att något ljusna. — Men ehuru den af Kollegium hos Eders Kougl. Maj:t nyligen gjorde underdåniga hemställan om åtgärder till befrämjande al den såkallade Lancashire-smidesmetodens, eller andra förbättrade smidessätts användande här i landet samt flere Bruksegares beröm

22 maj 1833, sida 5

Thumbnail