ves sasom sallskapeis andamalk en aliman jJeimlikhet, bestående i följande förskräckliga grundsatser: frigörande af de förtryckta, alla arbetandes välgång, de okunniges upplysning, öfverändakastaudet af förder fliga samhällsinrättningar, och tillintetgörande af de lastbaras makt!! Kan man, menar Argus, predika något mera infamt än sådana läror som dessa? De innefatta ju sjelfva moralen tillämpad politiken, för hvars utgifvande Friherre Anckarsvärd för nåora är sedan så rättvisligen snusades i tidninsen Granskaren? — Slutligen åberopas en skrift af en vid namn Milon, hyrkusk till yrket, på hvilken skrift titeln ej finnes uppgifven, men förmodligen densamma, som, enligt hvad viförut nämnt, de anklagade under rättegången enhäligt förnekade och påstodo vara författad af någon s. k. Åzent provocateuir, för alt nedsätta samfundet 1 allmänhetens ögon. Uti denna skrift förekommer verkligen en tirad om medelklassens utrotande ? oc h en ny styrclses upprättande på dess ruiner m. m. Af alla de framställda dokumenterna beinnes det således, alt de aultentika icke iniehålla ett ord om uppror, blodsutzsiutelse, lex igraria om. m. för hvilket Argus beskyllt republikanerne i Frankrike, oc h att den nyssnämnde skriften, som innehåller dessa vansinvigheter, är ingenting mindre än autentik, då le anklagade rent af påstodo, att det var ett unlerstucket arbete af samfundets fiender. I öfrigt aonebära uttrycken i nämnde skrift just det bästa nolbeviset emot den tankan, attden kunnat härröra från några ledare af det republikanska pariet. Utan att bestrida, att det ibland pöbeln Paris, likasom annorstädes, troligen finnes månsa — och säkert flere der, än annorstädes, som serna skulle vilja dela de rikares egendom, och ehuru det visserligen icke är otänkbart, utt en hyrkusk kunde hafva författat en så öjlig produkt, som den nyssnämnda icke anutenika skriften, så måste man af sjelfva den djua beräkning, hvarmed de republikanska sällkaperne, enligt Argi eget omdöme, gå ullväza, vartill äfven måste höra bemödandet att vina så många anhängare som möjligt, sluta, att ett krig emot medelklassen, hvars indragande republikanismens intresse af nyssnämnde häl, måste utgöra dess förnämsta ögnamärse, skulle rakt motarbeta dess eget ändamål. Den tid är numera förbi, då man skulle kuona utätta någonting för genomdrifvandet af en grundalts, genom att endast adressera sig till plunbingsbesäret; ty folkhoparna äro sjelfve til! vn stor del nog upplyste för alt finna, att ett utlstånd allmän rättlöshet endast kan fortfaa ett ögonblick, för att omedelbart leda til vwarare förtryck. än det man afskuddat sig: ch skalle då ke de klokare innom parict inse detsamma? Men det finnes insenling mera bedvämt för dem som arbeta ör reaktionen eh emot alla reformer af förderiliga stalsmvi fitninga rn, än att genast! På väl i ism, anarki och omst: ärtL us ha iehe ens den tillra den förste härnuanan. san af saurma thema citeCKOY soda at orenska kliciulationer ifran den ceaxvvdeI