äfventyrs hade kunnat förekomma hvad som sedermera inträffat, nemligen Svenska jernhandelns försättande uti den nedslående ställning, att vi t. ex. ännu behöfva ifrån England till mångdubbelt pris återköpa en del af vårt eget jern förädladt till stål och flera andra sådana manufakturarbeten, hvarmed Sverige, lika väl som England, hade kunnat förse Europas med flere allmänna handelsplatser, men hvarifrån till och med det gröfre Svenska jern-manufaktursmidet nu blifvit, genom Englands medtäflan, så godt som alldeles utestängdt, Så långt var det, vid början af nuvarande årbundrade, kommet med den näring, som näst åkerbruket är den förnämsta i Sverige, likasom den alltid varit en af de hufvudsakligaste grundvalarne för Svensk exporthandel, att Stångjernstillverkningen, vid en för handeln dermed ganska fördelaktig konjunktur, var i anseende till det lofgifna qvantitativa beloppet deraf till ett visst maximum inskränkt, hvarigenom :också dess qvalitativa förbättring till en viss grad af sjelfva författningarne motarbetades; och under sådane förhållanden hade det till och med inträffat, att åtskillige slag af underslef, såsom gifne privilegiers öfverskridande samt hvarjehanda andra dermed likartade missbruk, kanske någon gång underlättade genom embetsoch tjenstemäns försummelse eller egennytta, voro de enda tecken till industrielt lif som i afseende på handteringens bedrifvande sig visade, under det att derjemte Jern-Manufaktur-tillverkningen, här i landet nästan altid drifven på en alltför ringa skala och med föga eller ingen omtanka på behofvet af förbättringar samt en full komligare tillverkningarnes sortering för handeln, var och förblef, om icke iaftagande, åtminstone stationär. Det var nu först som, genom Kongl. Förordningen om Stångjernssmidet och Jern-Manufakturen i Riket af den 15 Juni 1803, åter ett afgörande steg togs framåt till jernhandteringens förkofran och friare utveckling. Srånvgjernssmidet blef icke numera, såsom tillförene, inskränkt till ett för hela Riket bestämdt ziffertal, utan lemnades det nu hvar och en frihet, att, der tjenlig lägenhet och nödige erforderligheter u:om Bergsslag förefunnos, få anlägga nya härdar och hamrar, grundade antingen på eget malmfårg och egen tackjernsblåsning eller påj köpe-tackjern; och hvarigenom, enär det tillika lemnades ägarne till de äldre Jernbruken öppet att, under vissa vilkor, erhålla tillökning uti de devstädes förut privilegierade smiden, en slörre till förbättring af tillverkningarne småningom Jedande taflan naturligtvis borde uppkomma. I ändamål a.t beframja Manufaktur-tillverkningen underlättades ock, genom denna förordning, anläggningen af Ämnessmiden, hvilka företrädesvis tillerkändes aiattigheten att med köpe-tackjern blifva försedde, på samma gång som sjelfva Jern-Manufaktur-tillverkningen, som icke vidare ansågs behötlva till beloppet så noga kontrolleras, också derigenom uppmuntrades, att lägre irekognitioos-afgift, än