M - Dr i
ce ultryckas i en fråga, der de sjelfve voro
arter.
iir vice Presidenten af Billbergh uppsteg.
lan ansåg just de nyssnämnde industriidkarne i
rämsta rummet böra höras, då det vore desse
om utgjorde salu-accisen, om hvars afskalfan-
Ie nu vore fråga i utbyte emot förlusten af
en del bland nu gällande privilegier. Hvad sjelf-
va saken angick röstade lir vice Presidenten
för sin enskilta del för förslaget. Frihet vo-
re det enda som kunde upphjelpa näringarne.
Hr vice Presidenten åberopade andra Jä: aders
:xempel, hvaribland särskilt Preussens, såsom
bäst öfverlygande. Man hade der sett det märk-
värdisa rövet, alt så länge skråförfattningarne
existerade, låg industricn i förfall, då deremot
en allmän frihets införande i närlingarne inom
en förvånande kort tid hade medfört de för-
delaktigaste resultater, så väl för industri-id-
karne sjelfve som näringarne i allmänhet. Sta-
deu hämtade vinst deraf att den kringboende
allinogen lemmnades tlifälle till industri och dess
välstånd ökades. Hr vice Presidenten hemställ-
de slutligen, om ej församlingen ansåge det
tjenligast alt ej ultrycka någon opinion, ulan
öfverlemna saken till Regentens vishet, som
bäst kände de särskilta iutressena och afsåg
hvars och ens särskilta fördelar.
Härvid hördes mycket sorl, som tycktes ge
tillkänna ogillande.
Ordföranden Herr Kgl. Hof-Predikanten Tu-
neliuws förklarade, att som Öfverståthållarens
skrifvelse tydligen uttryckte att församlingens
tanka ekulle utrönas, trodde han ej att Hr v.
Presidentens förslag kunde anlagas.
He Prof. Mosanders jäfsanmärkning ansåg
Hr Ordföranden cj kunna gillas. De ifråga-
varande industridkarne hade förut blifvit hör-
de i detta ämne, och voro just de som i första
rummet borde yttra sig.
Hr Auditören Svheutz förklarade sig före-
kommen af Hr v. Presidenten Billbergh. Hr
Auditören hemstälide, om ej lättaste sättet att
erfara församlingens opinion, vore, att försam-
lingen delade sig åt tvenne håll efter de olika
meningarna.
Hr Professor Mosander instämde äfven i huf-
vudsaken med Er v. Presidenten Billbergh; men
förnyade än en gång sin jäfsanmärkning, Då
Herrar Slagtare, Bagare och Bryggare redan
hade blifvit hörda, trodde Hr Professor n de-
ras tanka redan vara känd, och hämtade deraf
nytt stöd för sitt påstående. Hela församlingen
kände nogsamt huru allmänheten blifvit betje-
nad med de nödvändigaste artiklarne för lifs-
uppehället. Om ock en del lemnade godt bröd,
kött och dricka, vore åter andra från hvilka
man erhöll dessa artiklar af ganska dålig be-
skaltenbet.
Siutligen beslöts, att de närvarandes tanka
skulle utrönas genom namnteckning på tvenne
olika pappersark hvarvid resultatet utföll så,
att eltva röstade för en utvidgad försäljnings-
frihet och femton emot. Af dessa femton voro
Gock minst tio bryggare, bagare och slagtare.
Endast på ett ställe var pluraliteten at
annan iacka; nemligen I Slott-forsamlingen som
enhällig ansäg fö. äljningen af kött, bröd
och ducka böra lemnas fri.
—
ee —J — r — tb---—— — — oo - — —- a G mL