lyekt SI minnas nonom sasom alhord, och att han hade berättat detsamma som Hansson. Nästa rättegängsdag, då Protokollet justerades, hade, som Rådmannen sedermera fått höra, anmärkning emot det na omnämnda felet I blifvit gjord af Rättens ena Ledamot, SnickaI re-åldermannen Ffedlund; men ingenting hade härom influtit 1 Protokollet, och äfven när målet å fjerde 3 rättegångsdagen slutligen handlades och Rät!ea öfverlade om utslaget, hade icke någon erinran af de öfriga Ledamöterne skett i afseende på det örikligt avotecknade vittnesmålet. Utslaget blef ock derföre afkunvadt så, att Färgaren Hybinette dömdes att böta, för en skuffning 16 sk.,. och för sabbatsbrott 3 Rdr 16 sk. Banko, utom rättegångskostnaden. Då Färgaren Hybinette hade kommit att få lösa protokollerna, för att anföra besvär mot detta beslut, hade han genast anmärkt det begångna felet. Ar Rådman Lindeberg, som nu ocnast dragit sig verkl. förhållandet till minnes, och som han sjelf. säger, hunnit att han hand lat orätt, hade då, enär Utslaget ej mera kunde ändras, för att godtgöra silt misstag erbjudit Hy binette att för honom betala böter na och rättegångskostnaden. Härmed bade Hybinette förklarat sig nöjd, och icke brytt sig om att klasa. Efter denna uppgöring af saken och då den, som cgentligen hade skäl att klaga och anse sig förnärmad, hade funnit sig tillfredsställd, hade Hr Rådmannen, såsom han i sin förklaring yttrar, minst förmodat att ett af vittnena, Landberg, som ingenting hade förlorat, skulle uppträda såsom hans anklagare; och han förmenar, att detta torde hafva skett, mindre af Landbergs egen vilja och begrepp om förfördelad personlighet, än emedan han vore drifven dertill af andra, som ansågo sig icke stå ull Hr Rådmannen i vänskapligt förhållande. Hr Advokat-Fiskalen Pfelfer har, i anledning häraf, uti sitt yttrande anfört, att det Aklagade embetsfelet att i en Rätts Protokoll hafva infört vittnesberättelse af en person. hvilken icke afgifvit någon sådan, visserligen är ett af de svårasle som en domare kan låta komma sig till last; och af den beskaifenbet, att fråga med skäl synes kunna uppstå, om-det må försonas med mindre än embetets förlust på längre eller kortare tid. Det cuoda, som Hr AdvokatFiskalen (visserligen icke utan skäl) anser kunna i någon imon verka till mildring i ansvaret, är öÖfvertygelsen att felet icke härrört af uppsåt att skada, utan endast Ifrån vårdslöshet.? Hr AdvokatFiskalen säger sig äfven vara böjd att tro, hvad den anklagade härom uppgifvit; men kan icke med bestämdhet yttra sig derom, förr än han hämtat kännedom af Kämners-Rättens Protokeller i målet, sunt de Ledamöter, som suttit i Rätte en den dagen Protokollet justerades och anmärkning skulle hafva blifvit gjord, kommit i tillfälle att förklara sig. fr Advokatl-Fiskalen yrkar derföre, att en sådan förklaring a dem, jemte Protokollerna, skola infordras ) NL Vi förmoda, att de Tidningsred:; aktioner i landsI orten, som tilläfventyrs aftryckt vår förs.