utbrott af missnöjet; men men man inser cekså icke, hora det bliv möjligt alt bibehålla ordniag och lagn, utan närvaro af en betydance. militärmakt, då Araberne nalkas och måhända snart stå vid Scutar, Ibrahim Pascha går ganska systematiskt tillväga; han har i sin armd utmärkt skickliga Fransyska officerare, och det påstås alt mänga Fransmän, under hvarjehanda skepnader, fara omkring i Turkiet, för att stämma folket för hans intresse, och skaffa bonem noggranna underrättelser om sakernes ställning. Man skulle nästan kunna falla på den tankan, att hela Ibrahims företag utgjorde en del af en vidsträckt plan, hvars ursprung vore att söka sparare i Frankrike, än i Alexandria. Sultan skall svårligen gå in på de af Mehemed Ali föreslagna fredsvilkor; han skall bestämdt vägra alt afträda Karamanien, och om han medgifver Syriens förening med Egypten, så blir det dock endast med vilkor att Portens öfvervälde erkännes, och en årlig tribut erligses. Deremot fordrar Mehemed Al arfsrätt för sin familj till de provinser, som komma att afträdas. Om nu Egyptiernes fordringar icke beviljas, utan fientligheterne fortsättas, så låter sig väl icke bestridas, att, så länge Ryska och Turkiska flottorne ligga i sundet, kan Ibrahim svårligen företaga någon landstigning på Europeiska kusten. Men utbrottet af en revolution i Konstantinopel är då icke osannolik, och skall ännu mera inveckla ställningen. Skulle dock hugnet i hufvudstaden kunna bibehållas, och den Europeiska delen af Turkiet förblifva Sultan trogen, så kan han väl med Hyssarnes tillhjelp lyckas att någorlunda försvara och bihehålla sitt välde på denna sidan Hellesponten, men vid den sinnesstämning, som befolkningen i de Asiatiska provinserne visar, torde det blifva ganska svårt att återställa Portcns anseende och välde i den verldsdelen. AMERIKA. Metlan Buenos-4yres och Förenta Staterne kar sedan fiere år tillbaka stridigheter ägt rum, rörande besittningen af Falklandsöarne, hvarpå båda gjorde anspråk. Tvisten har, enligt undervättelser från Buenos-Ayres af den 19 Januari, kelt oförmodadt blifvit bragt ull ett lyckligt slut, derigenom att Engelska linieskeppet Clio, Kapten Onslow, tagit de omtvistade Ööarne i besittning för StorBritaniens räkning. Man var i Buenos-Ayres mindre belåten imed detta knappbändiga sätt att afsöra saken. I Mexico skall Santa Ana vara vald till Presideut, och hans företrädare general Pedraga väntas såsom sändebud tll London, i stället för Br Gorostiza, som blifvit återkallad. Petydande penningeremisser , tillsammans öfver o 1-2 million plaster, voro på vägen till Tamnieo och Vera Cruz, för alt afså till England.