gen lag, som föreskref arrendatorn lydnad met cscndomshea ren, så fänge denne hade rättighet att drifva honom från hus och gård. Hvillet ti ts ef 1 oa finn lagstadgarde behöfdes. det väl, för alt lemna konsumenten makt öfver näringsidkarens röst, så länge den förre hade i sin hand ett annat tvångsmedel mot den senare? Om man kaslade ögat på den stora massan af valmän, så skulle man finna att en ganska betydande del, måhända hälften, befann sig 1 en så beroende ställning, alt man icke hos dem kunde förutsätta fri ulöfning af valrätten; och om man äfven, såsom vid de sista valen, sett exempel af sjeliförsakelse, så hade dock straffen dertöre iche uteblifvit; men den stora mängden hade följt det egna intressets ingifvelser. För öfrigt hände hela IHusct, på hvad sält eli sådant inflytande ägde rum; än såg man esendomsherrn lägsa orden I mureen på sin arrendator, än hura adeln och de rika skickade cirkuläörer tul sina handtverkare och dem de handlade hos, hvari de yttrade sina önskningar, utan alt särdeles dölja hvad följden blefve a händelse af en vägran. Visserligen var det alltid övskningar, men sådane som Tacitus kallar preces, guibus contradict non poterat. Om nu förhållandet vore sådant talaren uppgifvit, och i följa deraf Underhuset icke kunde framsisa folkets verkliga representanter, så vore äfven ändamålet med reformen förfeladt. Men hvad också grunden vore till detta tyranni cu sak vore cundgänglig för dess bestånd, nemi öppen omröstning. Frihet vid valen fordrade ovillkorligt hemlhig omröstning: blott då den mäktige icke visste all man handlat mot havs vilia, fekes honor anledning till bämvd, kunde den röstande handla, utan fruktan ait ådrega sig densamma. Händelserne i Frankrike visade detta ullräckligt, och derföre voro också Bourbonerne så angelägna, att tilli ö eona hemlighet. Äfven mutor skuld hemlig omröstning vara svårare, och man erimnre sivatt, för ett fall då mutor komine 1 frago, förekomnmo 5o då hotelser auvändes. Lord 4lthorp var icke emot den hemliga omröstningen 1 och för sig sjelf, tvertem syntes han för sin person gilla den; men han satte sig mot förslaget, emedan det skulle I issn 201 grunden ull ova förhåilanden, hvilkas nödvä dis! iel enn incalunda vVOre ådagala agd, innan rveformbillea hunnit utveckla sina der Man måste derföre lemna reformen tid att verka. — Sedan O Cennel talat för, och Sir Robert i cd emot förslaget, föll det med 106 I Gin v hölls d. 27 Apr. en sammankomst, der det gick ganska stormigt till, och hvarvid ul ännu en gäng skicka en denutation kallkammark anslern, för alt yr ka fullständigt upphäfvande af husoch fönster? På sörsen i London fruktade man, att de nedsällningar i skatlerne ministrarne förkn 1 I nat, skulle verka ofördelaktigt på stalsinkon a hh bran Ororto bade man Uud inirgar till April, men som: icke omtalade någon väsen Sr M 1 a mna s Re KR fF PF CA Tf ANNA