kert till större delen sjeltve förskarnat ss till-
falle att taga kännedom af dess innehåll. Vi
anse Oss härigenom ull en stor del befriade
ifrån förbindelsen, att i detalj följa fortsättnin-
gen af det historiska i Friherrns framställning
om scenerna är 1809, hvaraf den förnämsta
unkten för öfrigt redan blifvit upptagen us
Hr Landsh. Ilachs artikel i vart Tisdagsblad.
Vi anse i följd häraf äfven nnodre nödigt
att uppehålla oss vid den utförliga vede ligg
prius, som År Friherre Aneharsvärd uppställt
ginot det 7Z nora daterade brefvet hun che-
fen för vestra armdäen, hvilket msändes i detta
blad i sistl. November månad. Vi skola sale-
des blott vidvöra en och annan omständighet.
Märkvicdigt är utan tvitfvel hvad Friherre
Anckarsvärd berättar avsgåense det gehör , som
alla rykten om kon! rarvevilutiondåra rörelser,
enligt hans påstående , vunno uy hösgvarteret
i Vostmavnska huset, der Ölverste- Löjtnanten
Adlersparre bodde efter sitt intag i Stockholm.
och hvilket Frih. yttrar till och med hafva
gatt så långt,att de som lika med EFrib. ic-
ke trodde på svovillor och af ticostfärdigheter
uppgjorde spökhistorier , snart förlorade befäl-
hatvarens förtroende 3 att denna oro e sällan
visade sig genom vid nalteos inbrott fördubb-
lade vakter, sadlade hästar, uttryckta piketer,
och att Öfverste Löjtnant Adlersparre till och
med en afton hade för Friherrens broder, Hr
Aus. Anckarsvärd, tullkännasifvit en farhåsa att
han skulle nödsas öfver, gifva korpsen , för att
bezifva sig il landsåy kt, hvilket hade föranledt
Friherren, att öfvertala bataljons- och sqva-
etrovs-Cheferna att besöka Chefen, för att lemna
honom förnyade bevis af korpsens trofasthet
och tillgifvenhet.
Pessa omständigheter, hvilka på ett hesyn-
nerkst sätt tyc kas strida både emot H. Ex:s
Adlersparres r allmänhet icke häftiga eller käns-
sa iyene, och cmot det luso, hvarmed han,
ealist allas intygande, hade le sat Uupperna i
Karlstad, samt den tillit han under hela upp-
marschen till Stockholm hade visat till befälets
förtroende, omnämna vi utan någon avmärk-
mag dervid; cnedav vi förmoda, att någon
närtnare Upplysning derom ick e hrer uteblifva
från IL Ex Adlerspoirre sjelf. Det är för öf-
riot ostridigt en betfälhafvares pligt, sevdeles
uanvder sidana förhållanden, hvari vestra armdgens
bef! då befann sig, att icke släppa uppmärk-
samheten på hvad som passerar omkring ho-
NON. Pet kominer nu an på, om denna upp-
mnärasamhet verkligen hos H, E. Adlersparre
visat sig stesrad till den grad af oro eller rädd-
häsa, som Frinerre Anckarsvärd påstår, eller
om icke måabäönda det friwmasde, spända för-
hallande, socimn enligt hans egen utsaxo snart in-
racer emellan bonom och Adia sparre, möjli-
gen kan emot Fiihis egen primitiva afsigt, haf-
va bidragit alt oivverka på koloriten i den
didvin , han bär gör af befi
l:
ihafvaren,
ana sistnämnda förmodan vinner
tyrka af den stränga dom, som
Ö varre utlatel-
u un ockholm unvu-
dorrätteise derom. at: planen af den 5S Februa-
ri att tillfiasatasa fd. honungen hade imiss-
Ivckats, och det rad, som Huns Järta hade
li pmnat att då hola förvatanat mad Mocka av