Svara -estiluinlitctlens och ahSso!tUSInens SPuUndsatser, dessa grundsatser, hvilkas första följd, i fall de segrade, skulle vara, att här upphafva det nu existerande och åter införa det gamla både i former och personal, så finna vi det ganska konseqvent, att de äfven söka gilva stadga och visshet åt en, som de påstå, smädlig allusion; ty när man vill undergräiva och motarbeta cv sak, bör man göra det på alla möjliga sätt, och i synnerhet söka 1 opinionen beröfva den stödet både af de grunder hvarpå den hviiar, och af de egenskaper hvaraf den sjelf kunde hämta sin styrka. Att det icke är den nuvarande styrelsen de härigenom gagna, inser hvar och e , utom khanhända hon sjelf, men så är det väl någon annan, som förmodligen också 1 sincin tid tackar dem derför. Den som ser sakerna lugnare, kan icke underlåta att beklaga den sällsamma villa, som. förblandar vän med fiende samt icke sällan förnär de maktägande, att förtro sig åt sina farligaste ovänner och att skjuta på sina na leder. Då Granskaren, som egentliscu givit oss anledning till närvarande uppsats, äåterkommer med de så ofta upprepade beskylluingarne om den periodiska pressens — missbruk, och tryckfrihetens vådor, då det sålunda icke skall förundra oss, om man vid en blifvande Riksdag får höra klagomålen deröfver förstärkas och måhända föranleda försök till tryekfrihetens inI I skränkning, så ha vi ej kunnat neka oss tillfredsställelsen att ha uppgifvit ett medel till dessa missbruks förekommande. En klok Regering kan, äfven i afseende på tryckfriheten, göra nästan lika mycket godt, som en af motsatt anda kan förtrycka och förderfva. Om den liberala pressen sålunda stundom visar sig kiltslig, ensidig och orättvis — och det vore en dårskap att bestrida, det ieke äfven hon kan röja dessa fel — så akta RBegeringens organer sig från att förfalla i dylika. Om de som tadla eller anfalla Regeringen, göra det på ett otillbörligt sätt, så förgslömme hon likväl aldrig, att försvara sig på ett värdigt och anstandigt. — Man han icke tro, huru mycken, kraft ligger i sättet för dess bogagnande. I hvarje memnniskobröst finnes en medl. ödd känsla af det rätta, det sanna och det skickliga. Smädelser, djerfhet och ol I dishet kunna visserligen någon gång ansla lik stämda sinuen, och en tanklös hop kan inna en I glädje deri. Men dessa vapen förslöas hastigare än nägra av Ira, genom bruket, och det är först när de möta lika beskaifade, som deras wld spetsas och deras egg stålsättes. Om den anvfallne deremot möier dem med tystnad, der tystnad kan iakttagas, och, der sådant ej kan ske, med Ingn, sans och foclighet, så skall, äfven 1 hämlelse att dess sak hade några svaga sidor, dessa betäckas deraf såsom af en ogenomtränglig sköld. Verlden skall tro att den, som : visar sig lugn mot anfalien, icke hade skäl att frukta dem, och Åcnona tro är redan en seger. Om åter Regeringens vänner och försvarare visa sig ömtåliga för det minsta vidrörande, om de ständigt söka ompgifva henne med en atmosi fer af ofelbarhet, om de icke Ienast likna de anfallande i gvofbet och häftighet, utan äfven j deri föregå eller öfverträffa dem, om de sjölfsd ai free soma nat AF docka miocheeak com dr I