ofcCila ULL odililbladildt lived UL YULU TLUCUGULICilUlIlldlad):
Märkligt ar ochså, att Petit Jean blef frikänd
i denna punkt, emedan intet bevis förekom alt
han hade författat boken.
Det är äfven sannt att, i afseende på det of-
tanämnde samfundets ändamål, under debatten
vid domstolen förekom , att det skulle hafva
adopterat Robespierres grundsatser; men märk
väl; detta yttrande fanns icke på något ställe i
de upplästa dohumenterna, utan framställdes
såsom en slutsats af åklagaren, hvilken likväl
imedgaf, alt samfundets synliga och tillkänna-
vifna ändamål icke var något annat än de lä-
se klassernas undervisning och upplysning. (Se
Courrier Francais för den 11 April.) Emot
sällskapet förekom icke något annat, i det af-
scende Nya Argus omnämner , än ett uttryck i
en af deras skrifter, att de rike böra dela
med sig åt de fattige; en sats som man hit-
tills icke funnit mera himmelsskriande , än att
den anses tillhöra sjelfva den kristeliga kärleken.
Hvarifrån har då Nya Argus hämtat allt
hvad han talat om utrotning af borgerskapei
och industrien, om egendomens delning? m. m.:
Vi torde kunna upplysa äfven denna hemlig-
bet. Det är ur en resonerad artikel af Frau-
syska hofvets tidning, Journal des Debats,
hvilken , den ena dagen efter den andra, 1 de
rysligaste skräck bilder utmålar allt hvad som
har en republikansk tendens. Att sådant lig-
ger i den n. v. Fransyske Konungens intresse,
hvilken icke har stora anledningar att anse sig
tillbedd af nationen, är ganska naturligt ; men
en bedrötlig omständighet , ehuru ett nytt be-
vis på den periodiska pressens stora inflyt tande,
ar, a det nyssnämnda bladet, som egentligen
skrifves för att verka på ibnena i Frankrike,
äfven råkat så uppskrämma Nya Argus, att han
icke mera tänker på något annat än muvye-
ro -
mang, proletärer, Jakobiner och andra menni-
skotare, saml genom denna skrämsel förledes
att, på sätt vinu visat, löpa med limstången.
10 öfrigt bestrida vi visserligen icke, utan jnstäm-
ma tvertom i den tanka, att såväl Sällskapet för
menniskans rättigheter, som de öfriga republi-
kanska sällskaper na i Frankrike verkligen haf-
va en revolutionär tendens, så vidt man der-
med förstår ett bestämdt syftemål, att Ltillvä-
gabringa en förändrad sakernas ordning i Frank-
rike. Men detta svftemål, hvarom numera fö-
ga någon skiljaktighet lärer finnas i omdömet ,
hvem som framkallat och underhåller det
är dock något helt annat än att utrota indu-
strien och mörda och plundra medelklassen.
Hade för öfrigt styrelsen i Frankrike för 2 är
sedan tagit en annan riktning till folkets sanna
bästa , till inskränkning och sparsamhet , så ha-
de några republikanska sällskaper sannolikt
icke existerat 1 detta ögonblick ; men med den
reaktion , som der i stället uppenbarat sig ål
alla håll, hvem bar väl sedan ett år tillbaka
tviflat att en omstlörtning förr eller sednare må-
ste inträffa, som Styrelsen sjelf gjort allt för
att framkalla
I
Svenska Minerva har fått en hel myrstack i
