steg ater Dupont tribunen, och sökte visa att
han varit berättigad anse de uttryck Hr Persil
begagnat för oförskämda. Åter kallades Dupont
till ordning af Presidenten. Venstra sidan be-
gärde att äfven kallas till ordning, emedan de
icke kunde undgå att, lika med Hr Dupont,
förklara År Persils yttrande för oförskämdt.
Slutligen företogs omröstning, då den moti-
verade öfvergången till dagordningen förkasta-
des med 206 röster mot 156.
Nu skred man till de särskilta punkterhe i
kommissionens förslag. När man skulle rösta
öfver den första, eller om åtal skulte äga rum,
förklarade Hr Salverte att han afhöll sig från
att rösta.
Presidenten. Den domare, som afsäger sig att
rösta, betager sig rättigheten till sin plats i dom-
stolen. (Förvåning på flyglarne). Det är min pligt
att underrätta de ledamöter, som vägra alt rö-
sta, hvilka följderna blifva af deras handlings-
sätt.
Hr Joly. Jag erkänner icke hos någon rät-
tigheten att betaga mig min plats.
Ar Tardieu. Då Ar Dupin i går afhöll sig
ifrån alt rösta, så har han äfvenledes förlorat
sin plats.
Hr Dupin. Jag tror icke att, då man afhål-
lev sig ifrån en öfverläggning, man derigenom
vägrar att rösta.
Vidare förklarade 38 ledamöter, bland hvil-
ka Lafayette, far och son, Berard, Tracy samt
generalerne Bertrand och Subervic, att de af-
höllo sig ifrån att rösta. Då Or Tracy begär-
de att 69 artikeln af kartan skulle uppläsas,
emedan man deraf skulle finna det grundlags-
vidriga 1 Kamarens närvarande förehafvande,
inföll Presidenten med mycken häftighet: Ni
bar icke ordet. Må anarki herrska utom Ka-
maren; inom dess murar skall jag icke tåla
den P — Ni tyranniserar Hr President, ropa-
de man på flygtarne. (Liflig oro). Resultatet
af omröstningen blef, med 205 röster mot 92,
att redaktören afla ZTribune, Hr Lionne, skul-
le ställas till rätta imför Kamåren för den an-
gifne artikeln i nämnde tidning.
Derefter beslöts att inställelsedagen för Lion-
ne skulle bli d. 16. April, emot Dupins förslag,
som ville att processen skulle börja tidigare.
Sedan detta var afgjordt tillkännagaf Presi-
denten, att den anklagade tillskrifvit honom,
och begärt att hans vänner Marast och Cavaig-
nac måtte få utföra hans försvar inför Kam-
aren.
Hr Dupin önskade att Kammaren ville af-
göra, hutuvida de föreslagna personårne kunde
tillåtas uppträda såsom den anklagades försva-
rare; ty om han (Dupin) godkände dem, så Le-
tog han sig derigenom den rättighet han ägde,
men blott i förhållande till verkliga advokater
att kunna hålla deras försvar inom tillbörliga
sränser. Om Kammaren tillät den anklagades
vänner försvara honom, så förklarade Hr Dupin,
att han skulle sitta alldeles erörlig på sin pre-
sidentstol. (Allmän förvåning öfver detta ytt-
rande.)
Hr Odilon Barrot och Mauguin förmådde!
dock Kamaren lemne sitt bifall till den an-
I levades heoiran att få Marast och Cavaicsnarc