DEN sista MusiKsorrtEn I Paris. (Utdrag af ett bref ifrån Paris dat. den 4 Aprilj —— — Ibland denöjen, som vankas inom sällskapskretsarna af den goda tonen, vet jag knapt på hela vintern något så lysande, som den konsert, hvilken i förrgår ägde rum hos Baron Rothschild. Alla buffeter voro försedda med det största öfverflöd af de finaste förfriskningar, och guld och silfver blixtrade öfverallt för ögat. Aldrig hade lyxen på en gäng sammanparat så mycken glans och så mycken smak med hvarandra. Salongerna, uppfyllda af ett elegant hvimmel, erbödo den mest lysande anblick. Plymerna hade för aftonen utträngt blommorna ur damernas hårklädsel, och svajade på sammetshattar, hvilkas skärm på ena sidan uppbars af en guldkedja. Fruntimrens panna och hals voro nästan osynliga för juveler. Konserten börjades kl. 1-2 10. Man såg der bland andra Kronprinsen, Hertigen af Orleans. Alla makter hade dessutom någon representant på stället. Ar Appony språkade med IVeriher och Pozzso di Borgo. Ingen af de Fransyska ministrarne var frånvarande. Hvad var dock detta emot sjelfva musiken? Här såg man Rossini, som efter en nick åt det omgifvande sällskapet, satte sig ned till Pianot — för att ackompanjera Paganini. Tvenne fHalienske sångare, Tamburint och Vigano, afsjöngo härefter en aria af Maometto, och efter dem lät Rubini höra en: aria som han sjelf komponerat. Paganinis första stycke var förtjusande; han tycktes just, genom öfverträffande af sig sjelf, vilja visa en artighet åt Maestro Rossini, som ackompanjerade honom. Efter dessa sjöngo och beundrades de båda Mamsellerna Gyrisi, hvilka i dessa dagar afresa från Paris, den ena till Italien, den andra till Madrid. De äro lika vackra och älskvärda damer, som stora sångerskor, och komma mycket att saknas. Soirgen slutades med en förträfflig duo utförd af Tamburini och Rubini, som bidrog att fullända illusionen af denna praktfulla fete, hvari man skulle trott sig vara i ett feslott.