skiljande af. den ena tillverkningen från den andra 5).
Flere Bruksegare hafva för sina tillverkmngar fatt
serskildta stämplar till åsättande jemte bruks-stäm-
peln, men ingen bar fått det infallet att kalla dem
efter en af Hr S—dt uppfunnen, samt af At-
tonblads - Redaktionen adopterad benämning , för
Skarm-stämplar. Den blifvande Bergsmans-jernsstäm-
peln är väl ännu icke till utscendet känd; men
man har anledning att tro, att Bergsmännen hädan-
efter som hittills skola få mera skäl att skäm-
mas för jernets, än för stämpelns utseende , ehurn det
icke är omöjligt, att egarne af de såkallade Bergs-
manshamrarne kunde, om de allvarligen ville, gc-
nom sambruk i sina hyttor samt smidets ordentliga
bedrifvande för gemensam räkning, skaffa sin stäm-
pel, om icke just kredit såsom rangstämpel, åtmin-
stone bättre anseende än sjelfva Bergsmansjernet i all-
mänhet nu har. Alt, såsom Aftonblads-Redaktionen
föreställer sig, genom vräkning å våg utgallra celler
med utskottsmärke derstädes förse största delen af
Bergsmansjernet, blefve nog mycket radikalt , ty det
skulle verka till vräkning af, eller som ett förbud emot
exporterandet af 3-4:delar af hela Bergsmanssmidet 6)
i
Men så går det understundom , man försöker att bota
ondt med sju gånger värre och tror sig ändock vara en
god praktikus. po
5) Detta är redan besvaradt i noten 3. Red.
6) Om det vore för radikalt, att serskildt utmärka
det sämre, och låta det bättre jernet passera på
vågen, hvad skall man då kalla det , när alltsam-
mans skäres öfver en kam? Förbud mot utförsel
behöfdes ju icke alltid , när ej felen voro så be-
tydhga. att de i allt fall föranleda dertill efter
redan gällande författning ? Eljest kunde det ju
vara nog alt låta märka det felaktiga just med så-
dan stämpel, som Kongl. Kollegium nu föreslagit,
för allt Bergsmans-jernet utan åtskillnad. — Vi
anhålla i öfrigt, alt Läsaren täcktes jemföra hvad
vi förut yttrat I ämnet, med de nu gjorda an-
märkningarne. ned.