skiljande af. den ena tillverkningen från den andra 5). Flere Bruksegare hafva för sina tillverkmngar fatt serskildta stämplar till åsättande jemte bruks-stämpeln, men ingen bar fått det infallet att kalla dem efter en af Hr S—dt uppfunnen, samt af Attonblads Redaktionen adopterad benämning , för Skarm-stämplar. Den blifvande Bergsmans-jernsstämpeln är väl ännu icke till utscendet känd; men man har anledning att tro, att Bergsmännen hädanefter som hittills skola få mera skäl att skämmas för jernets, än för stämpelns utseende , ehurn det icke är omöjligt, att egarne af de såkallade Bergsmanshamrarne kunde, om de allvarligen ville, gcnom sambruk i sina hyttor samt smidets ordentliga bedrifvande för gemensam räkning, skaffa sin stämpel, om icke just kredit såsom rangstämpel, åtminstone bättre anseende än sjelfva Bergsmansjernet i allmänhet nu har. Alt, såsom Aftonblads-Redaktionen föreställer sig, genom vräkning å våg utgallra celler med utskottsmärke derstädes förse största delen af Bergsmansjernet, blefve nog mycket radikalt , ty det skulle verka till vräkning af, eller som ett förbud emot exporterandet af 3-4:delar af hela Bergsmanssmidet 6) i Men så går det understundom , man försöker att bota ondt med sju gånger värre och tror sig ändock vara en god praktikus. po 5) Detta är redan besvaradt i noten 3. Red. 6) Om det vore för radikalt, att serskildt utmärka det sämre, och låta det bättre jernet passera på vågen, hvad skall man då kalla det , när alltsammans skäres öfver en kam? Förbud mot utförsel behöfdes ju icke alltid , när ej felen voro så betydhga. att de i allt fall föranleda dertill efter redan gällande författning ? Eljest kunde det ju vara nog alt låta märka det felaktiga just med sådan stämpel, som Kongl. Kollegium nu föreslagit, för allt Bergsmans-jernet utan åtskillnad. — Vi anhålla i öfrigt, alt Läsaren täcktes jemföra hvad vi förut yttrat I ämnet, med de nu gjorda anmärkningarne. ned.