Hilet som dess Klander nu ceitleral al den MHUrafadavardi-
de stämplingen, hvartill förslaget, enligt Redaktio-
nens cgct medgifvande, dikterats af nitet för Sven-
ska jernets kredit hos utlänningen , endast gälla till
kraft och verkan lika med hvarje annan löslig opi-
nionsyltring då saken för öfrigt talar för sig sjelf;
så kunde räkningen med Aftonblads-Pedaktionen här-
med anses vara för denna gången afslutad. Men det-
ta hindrar dock icke, att till ledning för det all-
männa omdömet framställa följande betraktelser.
Att elt serskildt slag af tillverkningen 3) som till
sin från andra tillverkningar i allmänhet skilj-
aktiga - godbet och derpå beroende handelsvärde
är förut så kändt, att ett serskilt lägre pris i all-
miänna Taxor därå alltid utsättes, också derjemte
genom en för all sådan tillverkning lika stämpel
ut!märkes, synes icke vara mera än i sin ordnivg PD;
och det är ostridigt, att en sådan åtgärd i afseende
å Bergsmans-jernet är lika mycket af behofvet påkal-
lad , som den alltförväl kan försvaras på grund al
den omvårdaad om iakttagandet af allas rätt, i före
ning med befrämjandet af allmänt bästa, som är Styrel-
sen anförtrodd. Och medgifves det nu, attjust Sven-
ska Bergsmans-jernet på utländska handelsplatser gan-
ska mycket skadat vår jernhandel, så blifver det eu
följd häraf, att det varit Regeringens , icke alle-
nast rättighet , utan till och med oecftergifliga plig!
att häremot vidtaga tjenliga medel.
En serskild stämpel- innebär dessutom ingenting
förnärmande, den bidrager blott till ett lättare ur-
1) För dem som ej hafva den ifrågavarande boken
till hands, hvarom vi snart ämna yttra oss i en
särskild artikel, vilja vi bär meddela hvad deruti
naivt nog förekommer ang. denifrågavarande stempeln,
pag. 2057
Hvad Bergs-Collegium hemställt angående bergs-
mansjernets ytterligare stämplande på midten at
stången, för att ej kunna förblandas med bruks-
jernet, är så Ryskt och arbiträrt, att vi anse pro-
jectet under all kritik, och skulle, om beviljadt,
ej förundra oss om detta Förmynudare-Collegium
en annan gång föreslog, att Bergsmannens hufvud bor-
de rakas, för att ej förblandas med Brukspatro-
nens, och för konseqvensen skulle säkerligen Col-
legium då förbehålla sig att kunna dispensera
bergsmannen från en sådan utmärkelse, i hänudel-
se han tillika vore Bruksägare, på samma grund
som Collegium nu förbehållit sig att frikalli
bergsmannens jernstäng från den föreslagna skam-
stämpeln, i händelse bergsmanshammaren ägdes
af brukspatron. Red.
2) Vi kunna icke neka att denna invändning träffar oss,
Men tillfredsställelsen öfver sjelfva den princip
Kongl. Kollegium hade enonserat genom sitt he-
tänkande, nemligen att bereda en öfvergång till ct!
friare system i jernhandteringen, gjorde att vi vid
första genomläsningen , icke kommo att fästa ser-
skild uppmärksamhet vid frågan- om bergsmansjer-
nets stämpling. Också ingingo vi då alls icke i nå-
gon speciel granskning af betänkandet, hvartill vi
likväl, vid närmare öfvervägande, funno någon
anledning, som Iäsaren: sctt.
Red!
3) Huru kan man kalla sådant serskilda slag af til-
verkningar? Äro då icke rudimaterier, tillverknings-
sätt, Hammarsmedsordning och föreskrifterna om
jernets godhet alldeles desamma för båda slagen?
Om det ena fått sämre kredit än det andra, här-
leder sådant sig då icke snaraet deraf, alt jern-
vräkningsförordningen ej blifvit noga handhbafd,
som föreskrifver serskilda påföljder för oartadt
ämne, en-dålig verkning i bärden och felaktig smid-
ning? Något mera stränghet häruti under ett par
år skulle otvifvelaktigt uträtta långt mer för bergs-
mansjernets förbättring, än den serskilda stämpeln,
som tvertom måste förqväfva hågen till hvarje så-
dan, då den efter lagen är gemensam för allt bergs-
mansjern, utan afseende på dess bältre celler sämre
beskaffeuhet.
Red.
-
4) Är det verkligen i sin ordning att det bältre
skall märkas på samma sätt som det sämre ? Vi ville
cnarare kalla dotta nanrdnimne oeltoer fårhlaändningng
ER