AE MER MMA fr FH MVA UV SÅR NN
utan att vara försedd msd Hof- Kanslers-Em-
betets bevis om gjord anmälan deraf, altså pröf-
var skäligt, att, likmätigt 4 2 Mom. i
Tryckfrihetsförordningen, Boktryckaren J. P.
Theorell för denne dess förseelse till Etthun-
drade Riksdaler Banko Böter pliktfälla; Kom-
mandes dessa Böter, i brist af tillgång, att för-
vandlas på sätt 5 S. 15 Mom. derom stadgar;
och skall dessutom allt utgifvande af oftabe-
rörde Blad förblifva instäldt, intill dess utgif-
varen iakttagit hvadi i S. 4 Mom. samma För-
erdning stadgadt är.
boktryckaren Theorell har häröfver hos
Kongl. Maj:t anfört underdåniga besvär, uti
hvilka han på ett kraftfullt och tydligt sätt
ådagalagt gr undlösheten af Hof-Kanslersembetets
raisonnement.
Det är isynnerhet tvänne omständighe-
ier som i detta mål äro vigtiga att ihåg-
komma. Den ena, att enligt Tryckfrihets-
lagen är Hr Hof-Kanslern icke behörig att afdöma
andra frågor om förbrytelse not samma lag,
än s. k. ordningsmål. När nu Tryckfr. Lagen
bestämdt uppräknar, hvilka slags mål äro ord-
ningsmål, med de orden: Till ordningsmål
räknas — — — Öc. samt vidare: Uti dessa
mal äge Hof-Kansleren c. men ibland de
uppnämnda fallen icke finnes ett ord om BE.
K:s rättighet att bestämma, huruvida en skrift
skall avses periodisk eller icke, hvarförutan
det faller af sig sjelf, att en sådan fråga inga-
hunda har någon likhet iacd den, då en Bok-
tryckare försummar åsätlta årtal eller glömmer
lemna exemplar till Hof-Kapvslern, så äger, efter
lag, II. Kansl. Emb. lika litet befatta sig med att
dör ma öfver en skrifts beskaffenhet af periodisk
eller icke, som t. ex. i frågan, huruvida en för-
brytelse emot tryckfrihetslagen var begången
genom utgifvandet af de Historiska Handlingar-
na, derföre att diplomatiska akter och bref
deruti förekommo, ännu ej femtio år gamla.
Afven sistnämnda fråga kunde med lika mycket
skäl ansetts för en ordningsfråga: de stå
båda i precist samma kategori. Då fann man
likväl lagens bokstaf nog tydlig och bindande,
för att instämma saken till Kämner .s-Rätten ,
och det är derföre så mycket mera besynner-
ligt, att Hr Hof-Kansleren nu ansett sig kun-
na i sin person förena åklagare- och domare-
befattningarna, som vi ännu icke ens sett något
försök att ådagalägga behörigheten häraf med
andra skäl, än en sjelftagen praxis.
Den andra omständigheten, som är af serskild
vigt för det nu ifrågavarande fallet, är att af
den seqvestrerade brochyren blott ett nummer
hade utkommit. Nu definieras, i Trfr. Jagen,
periodisk skrift vara en sådan skrift, som i
nummerföljd eller på bestämda tider utgif-
ves. Utom det ingendera af dessa bestäm-
melser jumnat inträlla på en skrift, som blott
en gång blifvit utgifven, så finner hvar och en,
som icke vill lägga det sunda förnuftet allde-
tes å sido, att sjelfva ordet: periodisk skrift,
verkeligen uttrycker att skriften maste vara pe-
viodisk, det vill sä: 3a på serskilda tider åter-
kommande. Det som existerar blott en gäng,
kan aldrig vara periodiskt. Det är icke svårt
alt döma emellan dessa enkla skäl, och dem
, : Tlislar
tom finnas I 1 isSiavet.