Hlamående efter anfallen på hans budget i Kamaren, föreiade Hr Thiers ett lagförslag rörande Paris befästande, hvarull begärdes 35 millioner för innevarande år, med löfte att denna utgift årligen skulle förekomma i ett särskilt kapital i budgeten. Man har mycket tvistat både om nyttan af dessa fästnings-anläggningar, och sjelfva sättet att utföra dem. Oppositionen tycktes anse dem mera riktade mot befolkningen 1 Paris, än beräknade på stadens försvar, och Marskalk Soults plan att anlägga särskilta fästningar på visst afstånd ifrån hvarandra, rundt omkring stade:, den de således fullkomligt skulle komma att beherrska, ger någon sannolikhet åt den förmodan, att sådant torde ingå i uträkningen. En kommission, bestående af nästan heit och hållet ministeriella ledamöter, har blifvit nedsatt för att yttra sig öfver detta ämne. Hr Thiers blef så förnöjd öfver utgången af detta val, att han genast begaf sig till slottet, för att underrätta Kungen om den glada utsigten att få bygga fästningar. Krigsbhudgeten går bättre under Hr: Thiers auspicier, än då Krigsministern sjelf var närvarande. Vid de senare omröstningarne hafva inga nedsättningar ägt rum, utan Kamaren har beviljat hvad som blifvit .begärdt. Ändtligen har frågan om Grekiska lånet hunnit så långt, att kommissionens berättelse blifvit framlagd för de Deputerade. Rösterne hade länge varit delade, men slutligen hade, genom Öfverste Paixhans votum blifvit afgjordt, att man skulle tillstyrka Frankrikes garanti för tredjedelen, ellerj 20,000,000 francs. England och Ryssland åtaga sig garanti för de andra båda tredjedelarne. Preussiska ministern skall d. 5 April hafva öfverlemnat till Hr de Broglie Kungens af Holland svar på den not, som rörde erkännandet af Belgiens neutralitet. Dess innehåll är fullkomligen cvasift, såsom de Holländska svaren hela tiden bortåt varit i allt, som haft afseende så tvistefrågan med Belgien, och Hr Werther erkände sjelf, att saken icke framskridit ett hårsmån längre än förut, genom detta nya diplomatiska opus. Efter konferensens slut afgick en Fransysk Icgations-sekreterare till London, med instruktioner till Prins Talleyrand i afseende på de åtgärder, Frankrike i förening med England ytterligare borde vidtaga mot Holland. . 2nstningarne i hamnarne, isynnerhet i TouIlon. bedrifvas med största ifver. Man omtalar att Fransyska korpsen på Morea skall förstärkas med 6 regementer, öfver hvilka man erbjudit general Fabvier befälet. Likaledes berättas, att en betydande observationsärme skall bildas i Afrika, för att vara tillreds att användas, på sätt affärernes ställning 1 Orienten kan göra nödigt. a Pegeringen synes vara i mycken förlägenhet ee 1 oKR or oo EN FE I damm t 3