Hlamående efter anfallen på hans budget i Ka-
maren, föreiade Hr Thiers ett lagförslag rö-
rande Paris befästande, hvarull begärdes 35
millioner för innevarande år, med löfte att
denna utgift årligen skulle förekomma i ett
särskilt kapital i budgeten. Man har mycket
tvistat både om nyttan af dessa fästnings-an-
läggningar, och sjelfva sättet att utföra dem.
Oppositionen tycktes anse dem mera riktade
mot befolkningen 1 Paris, än beräknade på sta-
dens försvar, och Marskalk Soults plan att an-
lägga särskilta fästningar på visst afstånd ifrån
hvarandra, rundt omkring stade:, den de så-
ledes fullkomligt skulle komma att beherrska,
ger någon sannolikhet åt den förmodan, att så-
dant torde ingå i uträkningen. En kommission,
bestående af nästan heit och hållet ministeri-
ella ledamöter, har blifvit nedsatt för att ytt-
ra sig öfver detta ämne. Hr Thiers blef så
förnöjd öfver utgången af detta val, att han
genast begaf sig till slottet, för att underrätta
Kungen om den glada utsigten att få bygga
fästningar.
Krigsbhudgeten går bättre under Hr: Thiers
auspicier, än då Krigsministern sjelf var närva-
rande. Vid de senare omröstningarne hafva
inga nedsättningar ägt rum, utan Kamaren
har beviljat hvad som blifvit .begärdt.
Ändtligen har frågan om Grekiska lånet hun-
nit så långt, att kommissionens berättelse blif-
vit framlagd för de Deputerade. Rösterne
hade länge varit delade, men slutligen hade,
genom Öfverste Paixhans votum blifvit afgjordt,
att man skulle tillstyrka Frankrikes garanti för
tredjedelen, ellerj 20,000,000 francs. England
och Ryssland åtaga sig garanti för de andra
båda tredjedelarne.
Preussiska ministern skall d. 5 April hafva
öfverlemnat till Hr de Broglie Kungens af Hol-
land svar på den not, som rörde erkännandet
af Belgiens neutralitet. Dess innehåll är full-
komligen cvasift, såsom de Holländska svaren
hela tiden bortåt varit i allt, som haft afseende
så tvistefrågan med Belgien, och Hr Werther
erkände sjelf, att saken icke framskridit ett
hårsmån längre än förut, genom detta nya di-
plomatiska opus. Efter konferensens slut af-
gick en Fransysk Icgations-sekreterare till Lon-
don, med instruktioner till Prins Talleyrand i
afseende på de åtgärder, Frankrike i förening
med England ytterligare borde vidtaga mot
Holland. .
2nstningarne i hamnarne, isynnerhet i Tou-
Ilon. bedrifvas med största ifver. Man omtalar
att Fransyska korpsen på Morea skall förstär-
kas med 6 regementer, öfver hvilka man er-
bjudit general Fabvier befälet. Likaledes be-
rättas, att en betydande observationsärme skall
bildas i Afrika, för att vara tillreds att an-
vändas, på sätt affärernes ställning 1 Orienten
kan göra nödigt. a
Pegeringen synes vara i mycken förlägenhet
ee 1 o- KR -
or - oo EN FE I damm t 3