uUld VIS Ach ATLvV.S CUCP allllnstone 1 FHerugmn-
nans af Berry tid; och för det fjerde, på det
att, i händelse Henrik den V dör utan att
komma till regeringen i Frankrike, Orleanska
dynastien icke måtte regera öfver en republi-
kansk monarki, utan öfver en monarki, som
hämtar hela sin styrka från ärftlighet och gu-
domlig rätt! Detta är doktrinärernes system.
Med hvarje stund utvecklar det sig mer och
mer — hvarje dag blir det allt mindre en
hemlighet — hvarje vecka finner man styrel-
sen taga något steg, som yppar dess tankar
och planer, och Hr DPecazes är alltid tillreds
med undantagslagar , för att, då stunden anses
vara inne, upprätta en monarki, som är obe-
roende af kartan och kamrarne.
Rätta medelvägens system, i afseende på
monarkien, är olika — helt och hållet olika.
Dupinska partiet hatar legitimitetens läror,
presternes inflytande, och tankan på den äldre
Bourbonska grenens återkomst. Det anser sig
för mycket komprometteradt genom Julirevo-
lutionen, för alt kunna vänta förlåtelse af
Carl X:s sonson , om han nånsin återkomme
till Frankrike, och derföre sätter detta parti
sig emot hans återkomst, och kommer alltid
att göra det. De bata och frukta republiken,
lika mycket som doktrinärerna hata den; men
de tro att Ludvig Filips monarki, sådan som
de uppskatta den, är stark nog alt kunna mot-
stå alla yttre och inre fiender; och att det alldeles
icke är nödvändigt att taga sin tillflykt till be-
lägringstillstånd — krigslag — specialdom-
stolar — och andra för kartan främmande åt-
gärder, för att bevara deras thron för anfall
eller undergång. De vilja icke mera hafva nå-
got att skaffa med republiken, kejsaredömet
eller restaurationen, utan vilja i stället upp-
rätta ett slags eget Kungadöme — icke särde-
les lätt att närmare hestämma — men som
skulle blifva rätta medelvägen mellan stadshus-
programmet och doktrinärernes programm. De
säga att, liksom i England Stuartarne drefvos
i landsflykt, och den siste af ätten dog för ic-
ke länge sedan i fattigdom och på främmande
jord — på samma sätt borde den äldre grenen
Bourbon behandlas, säsom alltid fiendtlig mot
Frankrikes ära och lycka — och att Orlean-
ska dynastien, liksom huset Brunswick, nu bor-
de börja sin bana under folksuveränetetens se-
ger, och med nationmalviljan till sitt ursprung
— ett ursprung, som efter deras tanka försäk-
rar denna dyrasis välde för århundraden. Un-
der det doktrinärerne säga Ludvig Filip, att
till och med i hans utväljande 1830 legitimi-
tetens triumf tydligen är alt skönja, och att
han valdes till Kung emedan han var Bour-
bon, skrifver rätta medelvägen broschyrer
och håller tal för att bevisa, att medborgare-
kungen valdes oaktadt de svårigheter, dem
hans egenskap af Bourbon lade i vägen för
hans upphöjelse. Man finner således hvilken
omätlig skillnad det är mellan dessa begge sy-
stemer.
Intetdera af dessa systemer kan kallas na-
tionellt — ty för imtetdera finnes någon sym-
pati hos folket; det var icke för dem det
oo
skara kF AD RA FF tt Ag 2 Te 0