för den byrå, som sedan trenne år finnes derstädes etablerad för korrespondens med Fransyska och utländska tidningar, hafva nyligen utgilvit en statistisk tabell öfver alla jurnaler och periodiska skrifter , som utkomma i Frankrike. Af denna tabell inhämtas, att i början al 1532 utkommo i Paris 34 dagblad och 1535, för det mesta rent vetenskapiiga, periodiska skvifter af medicinskt, juridiskt, teologiskt, innehåll m. m. Sedan början af innevarande år hafva dessa senare slags skrifter ökats till 186, hvaremot dagbladen minskats till 31. Derjemte har antalet af abonnenter på dessa tidningar ganska mycket aftagit, och man beräknar att de politiska bladen i Paris afsätta åtminstone en fjerdedel, om cj en tredjedel färre exemplar i departementerne, än förut. Deremot har periodiska pressen i landsorterne vunnit ansenlig tillväxt. År 1832 funnos i alla departementerne (utom i Paris) icke mer än 174 jurnaler, i år deremot utgör antalet 243, följaktligen 69 mer än förledit år. Men det utgör ännu alltid ett anmärkningsvärdt missförhållande, att af de 460 tidskrifter, som utkomma i Frankrike, icke mindre än 217 belöpa sig på Paris, och blott 243 på departementerne. Man räknar ännu 21 departementer (nära fjerdedelen af hela Frankrike), i hvilka ingen enda politisk jurnal utkommer. Om man afräknar blotta annonsblad, så utgifvas periodiska skrifter i gg städer. Till och med betydande platser sakna egna tidningar, t. ex. Colmar. Näst Paris har Lyon största antalet tidningar, neml. 7, Marseille har 6, Bordeaux 5, Toulouse 5, Amiens 4, Havre 4, Lille 4, Metz 4, Nantes 4, Nancy 2, Stras-. burg 2, och i kolonien Algier utkommer 1. og förekommande utdrag af Ur ettien Tysk tidning Carl von Bonstettens bref till Heiurich Zschokke, meddela vi följande: Jag säg I går en inuerligt söt flicka om sexton år, en Isländska, som är född i nordligaste delen af Island; välväxt, smärt, med madonnahår, små, fina dvag, uppmärksam på allt och rätt Hiflig då hoa talade om sin ödemark. Hennes landsmär hafva nästan ingen torf och högst sällan drifved; nästan all ved kommer från Danmark eller Norge. Potates trifves icke på ön; 1 stället för detta födoämne ha de gula rofvor. Jag frågade henne hvarmed man fördref tiden om sommaren? — Med att insamla hö; då måste alla hjelpa till. — Huru högt kunde gräset vara? — Då visade hon med sin lilla hand, att gräset inom inhägnaden omkring huset kunde vara omkring en fot högt, och utom inhägnaden en handsbredd. Fåren komma under vintern aldrig i farhas, och lefva, äfvensom hästarne, af Gud vet hvad. Hon var ganska ledsen när jag nämnde hästarne: ack de stackars djuren! de äro så eländiga och dö ofta af hunger. Fogelägg, fisk och kött utgöra invånarnes föda. — Hvarje stuga ligger enstaka. Fönstret är anbragt i taket, och man sitter omkring två alnar högt från golfvet, för att vara närmare fönstret och längre från den kalla marken. Man stiger på trappsteg upp till bänkarne; som gå rundt kring väggarne. Jag frågade om de icke hade tråkigt om vintern. Denna fråga föreföll . fn 1 1