för den byrå, som sedan trenne år finnes der-
städes etablerad för korrespondens med Fran-
syska och utländska tidningar, hafva nyligen
utgilvit en statistisk tabell öfver alla jurnaler
och periodiska skrifter , som utkomma i Frank-
rike. Af denna tabell inhämtas, att i början
al 1532 utkommo i Paris 34 dagblad och 1535,
för det mesta rent vetenskapiiga, periodiska
skvifter af medicinskt, juridiskt, teologiskt, in-
nehåll m. m. Sedan början af innevarande år hafva
dessa senare slags skrifter ökats till 186, hvaremot
dagbladen minskats till 31. Derjemte har antalet
af abonnenter på dessa tidningar ganska myc-
ket aftagit, och man beräknar att de politiska bla-
den i Paris afsätta åtminstone en fjerdedel, om cj
en tredjedel färre exemplar i departementerne,
än förut. Deremot har periodiska pressen i
landsorterne vunnit ansenlig tillväxt. År 1832
funnos i alla departementerne (utom i Paris)
icke mer än 174 jurnaler, i år deremot
utgör antalet 243, följaktligen 69 mer än för-
ledit år. Men det utgör ännu alltid ett anmärk-
ningsvärdt missförhållande, att af de 460 tid-
skrifter, som utkomma i Frankrike, icke min-
dre än 217 belöpa sig på Paris, och blott 243
på departementerne. Man räknar ännu 21 de-
partementer (nära fjerdedelen af hela Frankri-
ke), i hvilka ingen enda politisk jurnal utkom-
mer. Om man afräknar blotta annonsblad, så
utgifvas periodiska skrifter i gg städer. Till
och med betydande platser sakna egna tidnin-
gar, t. ex. Colmar. Näst Paris har Lyon stör-
sta antalet tidningar, neml. 7, Marseille har
6, Bordeaux 5, Toulouse 5, Amiens 4, Havre
4, Lille 4, Metz 4, Nantes 4, Nancy 2, Stras-.
burg 2, och i kolonien Algier utkommer 1.
og förekommande utdrag af
Ur ettien Tysk tidning
Carl von Bonstettens bref till Heiurich Zschok-
ke, meddela vi följande: Jag säg I går en in-
uerligt söt flicka om sexton år, en Isländska,
som är född i nordligaste delen af Island;
välväxt, smärt, med madonnahår, små, fina
dvag, uppmärksam på allt och rätt Hiflig då
hoa talade om sin ödemark. Hennes landsmär
hafva nästan ingen torf och högst sällan drif-
ved; nästan all ved kommer från Danmark
eller Norge. Potates trifves icke på ön; 1 stäl-
let för detta födoämne ha de gula rofvor. Jag
frågade henne hvarmed man fördref tiden om
sommaren? — Med att insamla hö; då måste
alla hjelpa till. — Huru högt kunde gräset vara? —
Då visade hon med sin lilla hand, att gräset
inom inhägnaden omkring huset kunde vara
omkring en fot högt, och utom inhägnaden en
handsbredd. Fåren komma under vintern aldrig
i farhas, och lefva, äfvensom hästarne, af Gud
vet hvad. Hon var ganska ledsen när jag
nämnde hästarne: ack de stackars djuren! de
äro så eländiga och dö ofta af hunger. Fogel-
ägg, fisk och kött utgöra invånarnes föda. —
Hvarje stuga ligger enstaka. Fönstret är an-
bragt i taket, och man sitter omkring två al-
nar högt från golfvet, för att vara närmare
fönstret och längre från den kalla marken. Man
stiger på trappsteg upp till bänkarne; som gå
rundt kring väggarne. Jag frågade om de icke
hade tråkigt om vintern. Denna fråga föreföll
. fn 1 1