niskor af de fyra stånden, för att öfverlägga. Herr Swederus är, som Läsaren ser, ingen vän af folksuveränetetens grundsats, utan tillhör den s. k. faderliga Styrelsen.? Man gjorde honom likväl en orättvisa, om man derföre trodde, att han älskar en oinskränkt makt hos Konungen, ty vid berätielsen om envåldsmaktens öfverlemnande till Carl den elfte gör han den anmärkningen, att det var den största duinhet, son. Svenska folket någonsin begätt. Någonting om bondeständets valsätt till Riksdazgsmän förekommer icke; hvaremot man, pag. 54, får veta att Adeln har Embetsmän, Generaler och Landshöfdingar ibland sig, hvilka uträtta mycket genom sitt anscende ; samt ett ar rader längre fram, att ibland borgareståndet oftast väljas de klokaste och kunnigaste ledamöterne, nemligen Borgmästarne. Hvarfore? — anmärker han härvid — skulle allmogen icke göra lika klokt som alla de andra! Man bör likväl medzgifva att Förf. gifvit allmogen ett godt räd att, vid valet af riksdagsmän, utse sådane personer, som icke sälja bort sitt eget begrepp om heder, eller låta prata ?bort sin egen tanka. Förf. vidrör äfven yttranderälten, och gör deröfver några sunda reflexioner, men hvilka äro framställde i gågra besynnerliga uttryck. Han omtalar nemligen, huru Svenska allmogen alltid velat hylla och försvara sin Konung. Men mången, säger han, som tycker att det Pår en afundsvärd lot all regera CU land, tycker sig icke nog kunna törneså den väg Regeringen beträder. Annat är, att med renheten ?i hjertat upplysa en Kung och hans styresmän ) om den ställning och den sak, som för hvarje gång äro i fråga; annat åter att med Plolda anmärkningar mästra och klandra c Lyckligtvis har Förf. ieke förbjudit de öppna anmä kningarna , utan blott de dolda, d. v. s. sådana som ingen aget al. Paz. 51 afhandlar Förf samma ämne, och yttrar: Har du märkt, huru menniskor också Potidigt knota öfver de beslut, som styrelser och öfverbet aktat nödiga? Det är en mycket P?kinhig sak.? Förf. erkänner härvid, att en Styrelse kan göra misstag, emedan menniskor aldrig äro säkra derför , samt underrättar sma Läsare huru de skola bära sig åt, när de blifva varse ett sådant. Ser du ett sådant misstaz, och är Du icke i stånd alt bidraga tll en förändring, så tig.! menar han, af det skäl, att Dit tal tjenar då till intet. Är det äter sä, att Du kan göra något dervid, så säg ärligt och redeliga ut din tanka; en annan fortbjelper då kanske saken dit den bör komma. Hvilken slutsats skall den oupplyste nu draga till regel för silt handlingssätt, af dessa hvarandra motsägande råd? Hvem skulle väl trott, sedan Hr S. nyss förut liknat en Kung vid husfadern i en familj eller Visen i en bikupa, att här få höra talas em Konungens Styresmän.: d. v. s. efter orden: Män som styva Konungen. Hvilka personer Förf. menar härmed är svårt att begripu, i synnerhet som 4 Y. Reg. formen oe a F : a a I a tt , I FRIA TT (FÄR IFE NER I LL OO AA 28 Ae ARR RER BAR AFA RA AR vas för rikets väl, På hvad sätt går då detta till? Jo! då sammankomma en mängd meni