wWldlili UCL HYMARIUITS Lill MISSAT ITINt AVädb LU UCL STL
författning befunnits otillräcklig att förekomma
den misskredit, som Svenska jernet kunde lida utaf
biaudningz med bergsmanssmidet, så föreställa vi
oss att det hade varit skäligt, om Kollegium be-
git elt så beskaffadt tillägg till dessa författ-
ningar, bvarigenom något särskildt ansvar ci-
Jer utmärkelse blifvit stalgadt för sådant
ber gsmansjern, hvilket antingen för en ojemn
utsiwidving eller andra fel törtjenade att anu-
ses såsom ulskott, utan alt egentligeu kunna
wviäkas. Men att, utan afseende på den bät-
tie eller sämre beskaffenbeten af hvarje ser-
skild post, brännmärka allt bergsmansstång-
jern med en skamstämpel, som måste gifva
det ett mindre värde, synes innefatta en verk-
kg orättvisa. Något äro olagenheterna visser-
ligen afh elpta genom den serskilda pröfnings-
rätt, Kollegium erhållit för serskilde delegaies
tillverkningar; men månne icke denna pröf-
ning skall möta de största svårigheter? Om
en bergsman, som anser sig tillverka bättre
jeru än andra, och derföre tror sig berättigad
till det vilkorliga undantaget, anmäler sig
derom hos BergsKollegium, hvem skall vits-
orda beskaffenheten af hans tillverkning? utan
tvifvel Bergmästare, Bergsfogde eller Öfver-
smedsmästaren. Skall han då bestå desse Em-
betsmän resa till Bruket för att besiguga jer-
net? Hvilken kostnad uppstår icke häraf?
vida slörre än hela den vinst han kurde
skördar af bifall till ansökningen? Eller skall
vägaren erhålla rättighet till bedömande af
tillverkningens godhet? Hvartill behöfdes i
sådant fall skamstämpeln, då denne i ena fal-
let lika väl som i det andra kunde urskilja
det felaktiga fiån det fullgoda, för att endas!
rå den sämre delen tillämpa föreskriften om
en strängare behandling? Vi vilja icke tala
om de insinuationer hos Bergsembetsmännen i
orten, hvilka naturligtvis skola försökas af
Bergsmänneu, för att blifva hefriade ifrån
skamstämpeln; eller om den afandsjuka och
split, som, i fall en eller par delegare slippa.
densamma, otvifvelaktigt skall födas hos de
öfrizxe.
Vi känna gänska väl, att Bergsmanssmidets
brister och mindre värde hufvudsakligen upp-
kommer deraf, att månge delegare smida hvar
silt belopp af eget ofta mycket olika tackjerno
och malmer, att jernets inre beskaffenhet dei-
igenom får en opålitlighet, som icke alltid
kar rönas af det yltre utseendet, och att det,
i förening med en ful och ojemn utsmidning,
som nedsatt dess pris i den Svenska handeln.
Men samma förbållanden kunna ty värr äf-
ven ioträffa med Bruksegarens tillverkningar,
hvad olika tackjerns användande dertill be-
träffar; och måhända skulle derföre hela för-
domen emot bergsmansjernet icke finras, om
blott någon serskild S. existerat i jernvräkeri-
författningen, hvarigenom äfven den yttre o-
vårdi.het i smidet, som man så ofta anmär-
ker på bergsmännens tillverkning, vore under-
kastad något sådant utskotts märke, som K:gl.
Kollegium här föreslagit för bergsmanssmide
öfver en bank,
fe
Den olycka, som träffat Herr Djurström ge-