conti finti. Undertecknad, heter det, har be-
mödat sig om den noggrannhet j silfran , att
denna stundom blifvit utförd i bråk af tiolu-
sendelar. En sådan beskyllning ), förknippad
med insimulationerne om förvaltningskostnad ,
afkastning m. my, kan ej annat än an-
ses högst kränkande af dem, sem icke känna
Sagesmannen. Ja så,? tanka de, Professorn
har der och hvar anbragt ett kapitalt bråk :
det måste ha skedt i runstyckskolumne n, och
hvarföre? Jo, för att synas noggran och,
kanske, för att trötta Revisorerna.? Men
hvarken i rst. eller sk. eller Bdr-kolumnen
finnes något enda bråk, vare sig stort eller li-
tet, i de af undertecknad förda böcker. De
äro på exp. Fit., 1-5 mil utom Roslags Tull,
ullgänglige för hvar man, och jag uppmanar
alla tviflare alt der taga dem 1 ögnasigte; för
hvilket ändamål jag på stället träffas alla Ons-
dagsförmiddagar i April, Maj och Juni.
Att de egentliga exprimenterna medtagit nå-
gra 100 Rdr om året, är likaledes origtigt
De hafva i hufvudboken sitt eget konlo, hvar-
af med största lätthet kan ses, att de öfver
haofvud kostat Rdr 60: 25. 2. årligen (räknadt
ull och med år 1831). Och dock skrifves: nä-
era 100!) Oct den som skrifver så befängdt,
anar icke, alt man ovilkorligen måste misstaga
sig, när man dömer i saker, hvilka man
förstår. Han hade likväl erfarit, att sådan
framfusenhet brukar näpsas på sje Ifva diktens
område. Men nu var ej fråga om rim och glo-
sor, utan om redovisning för anförtrodda me-
del; nu gällde det icke versmakarens anseende,
atan medborgarens: ty förvaltning af andras
gods är ett medborgerligt förtroende, och äf-
ven den djupaste okunnighet berättigar ingen
att qvacksalva med sin nästas goda namn.
Men hvart skall det bära, när vår beställ-
samme sifferkarl ger sig än vidare ut på dju-
pet, ordande om lätt och fullständig öfversigt
m. m.? Han, som icke begrep den lättaste
räkning, vill dock förena lätthet och fullstän-
dighet! han vill språka om öfversigt och af
hvad? Jo, af sjelfva afkastningen. Låtom oss
då se, huru der med hänger ihop.
Experim. fältets afkastning består hufvudsak-
ligen af åkerns, ängens och trädskolornas pro-
dukter. Redovisningen avgår således 1) säd, 2)
hö, 3) träd; och den kan med skäl kallas full!-
ständig, Så framt den omfattar alla produk-
terna. Den är tillika lätt att öfverse, när den,
för en hvar af dessa klasser framställes, i en
rad... Vid första ögonkast på Boken upptäckes,
att så förhåller sig.
Men icke nog härmed. Samma Bok visar jem-
) väl, från hvilken teg produkterne kommit, hvad
äe kostat i odling, bergning m. m., huru de
blifvit använde o. s. v. år för år. Och äfven
dessa specialiteter äro sammanställde och ord-
nade i en total-öfversigt, som väl må kallas
fullständig, när den. mnehållerv alla tegarna,
och fätt att öfverse, när dess resultat framstår
en rad för e vinstgifvande och en d:o för
dem, som lidit förlust.
Då nu denna Bok icke blott, såsom vanligt
Sn
2 Denna beskyllning skulle sannolikt vara den