Och dessa rop inloneras ifrån någon vrå afelt vetenskapens tempel. Således vetenskap och vinst (ntoch inandning) i samma andetag! Det är starkt, men det är nytt; allt folket bör förmås att dertill svara amen. Och folkets röst var, såsom vi vete, alltid Gudomlig, t. o. m. när de ropade: Korsfäst! Korsfäst! Sedan man på detta sätt ådagalagt sin uppIysning i gemen och enkannerlig gen silt nit all knäcka forskningshågen, skickar man sig all styrka dem, som äro svaga 1 tron. Men hvad är mera lugnande för dessa, än alt man går historiskt målande tillväga, såsom en vitter tableautecknare höfves? Man doppar derföre penseln i svart och rustar sig att skildra den framfarna tidens vanmäkliga steg på landtbruksbhanan. Dervid stöter man då först på en viss konfusion och planlöshets men så länge det vissa är, alt ingen visat, hvari densamma månde pestå — lärer omdömet derom böra lemnas åt dem, som icke låta sig ledas af irrbloss. Ii: viss Stadsoch Kaunnar-Ekonom — Jag tror det var en Skräddare — undrade för några år sedan, hvarföre ärter växte på to till 12 ställen och säd på ä än flera: det ser så lappis! och tappigt ut! Den goda mannen visste icke, att många växtsorters bhopställning på samma plats, om än gifvande skenet al ordning och prydhighet, i sjelfva verket vore den plumpaste konfusion, desto mera tadelvärd, som den skulte förderfva alla sorterna, bedraga köpare aj frön och sätta Inrättningen i misskredit. Mera dylikt att förtiga. PDernäst skrider Sagotäljaren till granskning af sina källor: Fältets Årsberättelser och Räkeuskaper. De förra atfärdas helt kort såsom granna. Det hjelper ej, att de till större delen bestå af siffror, att deras stil är medelmåttig, att de sakna all utstyrsel af plancher, vignetter m. m. Men hvadan kommer det då, att allmänheten köper dem? De äro i sanning torra och oansenliga; men allmänheten har bekostat deras tryckning alltifrån det ögonblick, den ansågs vara Kgl. Academien för dyr. Länge dröjer vår målare vid Räkenskaperna, såsom billigt är med ett nytt slag af skön konst. Han finner prompt, att de icke äro enkla; mer han glömmer, att ordet enkelhet i räkenskapsstil betyder något annat än i vanligt tal, enär en Bok kan vara förd efter s. k. enkel method och ändock utgöra ett chaos, på samma sätt sam de 10009 bitarne af ett krossadt glas bilda det hela enkla glaset. Exp. Fältets Bok föres efter dubbla methoden, cemedan den s. k. enkla saknar nödiga controller och således icke är nog pålitlig. Den användes dock. med fördel såsom bandtlangare.. Tages åter enkel, efter vanligt språkbruk, i bemärkelse af okonstlad, så är det visst ingen konst att skrifva kladdar; men de skrifvande få lof att vara ganska många, der kladdarne äro det: likaså de kontrollerande och reviderande. Om en köpman med vidsträckta affärer tvangs att föra bok i sådan form, skulle snart slik enkelhet bringa honom till tiggarstafven. Hvarföre då fuska med uttryck, hvilka så lätt missförstås. iemväl inom de bildade klas