4 5 nn röster mot 31. es En annan betydande modifikation har af ministeren blifvit medgifven i afseende på krigsrätternes sammansättning. På klagan af Hr Sheil, att samma officerare, som varit med om alt stilla ett upplopp, äfven sedermera komme att dömma de brottstlige, yttrade StatsSckreteraren för Irland, att det var regeringens afsigt föreslå att ingen oflicer, som var i tjenst i ett distrikt, der upprorslagen blifvit proklamerad, finge sitta i en krigsrätt. Man ämnade att till ledamöter i krigsrätterne förordna officerare af högre rang, som skulle skickas öfver från England, och till deras biträde gifva dem sådana oflicerarve, äfven af rang, som tjent i Irland, och således vore bekanta med ställningen och förhåltanderne der. — På anmärknivog af Er Barron, att den tid af 24 tyunmar vore för kort, inom hvilken krigslagen ansågs hafva trädt i verksamhet inom ett distrikt, sedan den blifvit proklamerad, och alt invånarne åtminstone borde hafva tvenne dagars anstånd, så att alla kunde få kännedom om lagens proklamerande, blef en sådan ändring, med Hr Stanleys begifvande, gjord i den ursprungliga redaktionen af billen. I 15 artikeln af billen tillades krigsrätterne I exekutif makt. Häri gjordes den ändring, att de endast skulle hafva att dömma öfver sjelfva faktum, och i afseende på deras: kompetens undantoges derifrån alla sådana förbrytelser , som icke voro ätföljda af våldsamheter eller hotelser af våld, äfven om dessa förbrytelser kunde komma under benämningen af upproriska. Ettförslag, att enstämmighet i röster skulte erfordras för krigsrätternes domar, förkastades. OConnell föreslog, act ingen advokat skulte anställas såsom fiska I vid krigsrätterne, som scke 5 år varit immatrikulerad; hvilket äfven antogs. Sir Robert Peel avrmärkte att, då krigsrätterne blefvo så beskalfade, som man ni öfverenskommit , Så borde de också icke hära det förhatliga namnet af krigsrättor , hvilket Lord Altherp förklarade väl vara värdt att öfverväJune en annan proposition af OConnet gick igenovs, nemligen att krigsrvätternes sossiorer skalle vara offentliga. Fly Ruthven föreslog och fick äfven Husets bifall dertill, att ingen krigsrätt finze dömma till prygel eller kroppstraf; och på ytterligare förslag af O Connell stadgades , såral alt ingen skulle ställas för Irigsrält I anseende på förbrytelser som kunde sara begångna före krigslagens proklamerande inom det distrikt han bodde, Såsom också alt ansvar för det man vistades utoin Ts mellan solens nedgång och uppgång, blott skulle komma i fråga för sådana personer, som nvder nämnde tid träffades vader misstänkta förbållandens. Likaledes förändrades, på proposition från ministerens sida, sta dgandet om Basvisitationer så, att de icke sknille få äga rum så snart alla manspersoner i huset visade sig vid dörren , när någon embetsman imställde sis till undersökning. Sluligen bestämdes att, I alla sådane händelser , der en krigsrätt erkännt, att på förbrytelsen dödsstralt enligt lag skulle följa , så komme saken att hänskjutas till vanIno Iaracstal! cam ävde att deröolver filla Anna icke Aa St 1 5 I M———År — 77 ee