4 5 nn
röster mot 31. es
En annan betydande modifikation har af mi-
nisteren blifvit medgifven i afseende på krigs-
rätternes sammansättning. På klagan af Hr
Sheil, att samma officerare, som varit med
om alt stilla ett upplopp, äfven sedermera kom-
me att dömma de brottstlige, yttrade Stats-
Sckreteraren för Irland, att det var regerin-
gens afsigt föreslå att ingen oflicer, som var i
tjenst i ett distrikt, der upprorslagen blifvit
proklamerad, finge sitta i en krigsrätt. Man
ämnade att till ledamöter i krigsrätterne för-
ordna officerare af högre rang, som skulle skic-
kas öfver från England, och till deras biträde
gifva dem sådana oflicerarve, äfven af rang, som
tjent i Irland, och således vore bekanta med
ställningen och förhåltanderne der. — På an-
märknivog af Er Barron, att den tid af 24
tyunmar vore för kort, inom hvilken krigslagen
ansågs hafva trädt i verksamhet inom ett di-
strikt, sedan den blifvit proklamerad, och alt
invånarne åtminstone borde hafva tvenne da-
gars anstånd, så att alla kunde få kännedom
om lagens proklamerande, blef en sådan än-
dring, med Hr Stanleys begifvande, gjord i den
ursprungliga redaktionen af billen.
I 15 artikeln af billen tillades krigsrätterne I
exekutif makt. Häri gjordes den ändring, att
de endast skulle hafva att dömma öfver sjelfva
faktum, och i afseende på deras: kompetens
undantoges derifrån alla sådana förbrytelser ,
som icke voro ätföljda af våldsamheter eller
hotelser af våld, äfven om dessa förbrytelser
kunde komma under benämningen af upprori-
ska. Ettförslag, att enstämmighet i röster skul-
te erfordras för krigsrätternes domar, förkasta-
des. OConnell föreslog, act ingen advokat skul-
te anställas såsom fiska I vid krigsrätterne, som
scke 5 år varit immatrikulerad; hvilket äfven
antogs. Sir Robert Peel avrmärkte att, då krigs-
rätterne blefvo så beskalfade, som man ni öf-
verenskommit , Så borde de också icke hära det
förhatliga namnet af krigsrättor , hvilket Lord
Altherp förklarade väl vara värdt att öfvervä-
June en annan proposition af OConnet
gick igenovs, nemligen att krigsrvätternes sossio-
rer skalle vara offentliga. Fly Ruthven före-
slog och fick äfven Husets bifall dertill,
att ingen krigsrätt finze dömma till prygel eller
kroppstraf; och på ytterligare förslag af O Con-
nell stadgades , såral alt ingen skulle ställas
för Irigsrält I anseende på förbrytelser som
kunde sara begångna före krigslagens prokla-
merande inom det distrikt han bodde, Såsom
också alt ansvar för det man vistades utoin
Ts mellan solens nedgång och uppgång, blott
skulle komma i fråga för sådana personer, som
nvder nämnde tid träffades vader misstänkta
förbållandens. Likaledes förändrades, på pro-
position från ministerens sida, sta dgandet om
Basvisitationer så, att de icke sknille få äga
rum så snart alla manspersoner i huset visade
sig vid dörren , när någon embetsman imställde
sis till undersökning. Sluligen bestämdes att, I
alla sådane händelser , der en krigsrätt erkännt,
att på förbrytelsen dödsstralt enligt lag skulle
följa , så komme saken att hänskjutas till van-
Ino Iaracstal! cam ävde att deröolver filla Anna
icke
Aa
St
1
5
I M———- År — 77 ee