och dels de årligen inflytande bidrågen och räntor,
så betydligt tillvuxit, det man svårligen kunnat, ge-
nom utlåning, göra de besparde medlen fruktbara,
Pensionerne icke desto mindre ej skulle komma att
ökas för redan afskedade och pensionerade militärer,
utan endast för sädane, som hädanefter, med rätlig-
het till pension, från tjensten afgå. — I händelse
någon grund för en sädan berättelse möjligen skulle
kunna-existera, torde ej varå olämpligt öfverväga i
hyad mon sjelfva saken är rättsenlig.
Betydligaste delen af de bidrag, hvilka, till hil-
dande af Armeens pensionskassa tillkommit, medelst
afgifter från de militära lönerna, är utaf redan af-
skedade Militärer tillsläppt, emedan de ännu tje-
nande, åtminstone till större delen, ej hunnit en
pensionmässig ålder eller tjensteår. Pensionskas-
san bar, i följd härvaf, oberäknadt hvad Staten
lemnat till dess primitiva fundation, mest att tacka
redan afskedade militärer för den tillväxt och öfver-
flöd af medel der finnes; hvadanockså ingenting sy-
nes billigare än att dessce blifya de, som i första rum-
met, det vill säga, så snart kassan befinnes i den
författning att pensionerna kunna ökas, få njuta fruk-
ten af besparde medel, hvilka, utan deras under he-
la tjenstetiden erlagde afgifter, troligen ej kunnat
besparas. Någon orättvisa tillskyndas härigenom de-
sto mindre framdeles afgående militärer, som dessc i
en framtid, efter kassans ytterligare tillväxt, i sin
ordning komma i åtnjutande af en ännu ytterligare
förhöjd pension; emedan dessa båda förhållanden ej
blott böra, utan äfven måste allt framgent fortgå i
en ika progression, då ett bland kassans största och
förnämsta ändamål ofelbart är, alt, i mon af dess
tillväxt, för afskedade och pensionerade Militärer
bereda en ju större och tillrväckligare, desto bättre
utkomst under äldre dagar, äfven om denna utkomst
slutligen skall närma sig de på Stat anrslagna Aili-
tära lönerna. .
Deremot skulle med skäl kunna anses mindre rätt-
vist, att tyenne sorter pensionärer existerade på en
gång, och att endast de yngre ibland desse skördade
frukten af de bidrag, hvarmed deras äldre kamrater
riktat kassan. Mera enligt met billigheten syacs väl
då vara, antingen att, till användande af kassans öf-
verskottsmedel, antalet af pensionärer ökades, ime-
delst förminskning i hittills föreskrifven ålder och
tjensteår, eller ock, om sådant ej skulle anses lämp-
ligt, och kassan ej synas tillräcklig för pensionernes
generella ökande med vissa procent, ännu några år
fördröjdes med regleringen häraf,
Slutligen vore kanhända ej aldeles olämpligt , om?,
utan afscende på cen större eller mindre tillgång till
pensionernes ökande, armåens pensionskassas öfverskot-
ter Lill någon del användes attårligen godtsöra staten
den förskottsfoud , byarmed möjligheten åstadkom-
mits att bilda en så beskaffad kassa, tills dessa för-
skottsmedel blifvit Staten, det vill säga de skatt-
dragande -— till fullo åtevställd.
Hvilketdera af ofvaunämde alternativer som före-
trädesvis väljes , så innefattar det likväl mera billiga
bet än alt, vid användandet af öfverskottsmedien,
endast öka pensionerua för de hädanefter afgåen-
de. —
Dessa — för redan varande pensionärer så vigtiga
ämneh , leda för öfrigt tankan helt naturligt på ett
annat lika maktpåliggande, nemligen att de cj fin-
na sig representerade vid öfverlägguingar, i hyilka de
onekeligen gjort sig berättigade att deltaga. — O-
partiskt betraktadt torde med skäl kunna sägas, alt
Armåens pensions-kassa fullt ut tillhör afskedade
Militärer som häfva pension, och hvilke redan erlagt
tulla afsifter som de ännu i tjenst varande; och att de
förre sålunda äga ett väl grundadt skäl att icke u-
teslutas ifrån de sednares öfverläggningar. Det vore
då visserligen enligt med billighet och i sin ord-
ning, alt sedan pensionärerne underrättat Konnugens
Befallniugshalfvaude om deras vistande, de, efter all-
män Kuvgörelse i ämnet, genom röstning lingo väl-
ja elt ombiul inom bvarje län, att öfvervara hrigsr
befälets Öfverläggningar, och att bvarje Ombiul ägde
i Armecns penstvuskassa uppbära det för dess grad
I
FE SS a rr
ana RAA an tON