nn 1 tä nn eller sin iudustri, hvilka hafva det värde att de kunna utbytas emot andra varor, nödvändigt äfven skall kunna få utbyta dem emot silfver; att den som då hade ondt om silfver, följaktligen vore i precist samma belägenhet, som den, hvilken nu har ondt om BankosedJar, evwredan han i båda falien måste inskränka sma behof; att om det då i allmänna törelsen blir så ondt om silfver att det stiger i pris, så blir det en lika stor eller större fördel för spekulanten, att införa denna artikel i utbyte mot vår export, än att införa andra utländska varor, emedan både transporten är lättare och afsättningen alltid säkrare, och risken mindre än på de flesta andra. Ur alla dessa skal, jemte sjelfva importhandelns natar, att i sista instansen nödväadigt bestämmas af konsumenternes tillgångar, sökte vi ådazalagsa, alt fruktan för silfrets rymmande ur landet blott för impoitens skull, är en öfverflödig farhåga, så framtinga främmande orsaker dertill bidraga. Om, såsom vi förmoda, de ufvannämnda reflexionerna i N:o 37, hvilka icke hvila på några konstlade beräkningar, utan endast på de enklaste förnuftsskä!, svårligen kunna vederJä.gas — och vi uppmana dertill bvar och en, som anser någon invändning kunna göras emot vårt raisonnewent — så återstår det att upptaga och med vpartiskhet undersöka de inkast, som kunna anses möta en realisations företagande i Sverige, antiogen från erfarenheten af föregående förhållanden, eller med afseende på Bankens närvarande ställning och förmåga att honore:a sina förbindelser vid den tidpunkt, som är ämnad att af nästkommande Ständer bestämmas. Alla de der allmänna grundoch slutsatserpa angående penningerörelsens — förhållande till. handeln kunna väl vara riktiga; men hura kommer det då till, att alla föregående realisationer i Sverige misslyckats? Hvilka äro orsakerna härtill? Finnas dessa orsaker ännu qvar, eller hafva de upphört? e der frågor, hvilka, vi medgifva det, sannolikt ieke göras af någon som sett djupare in i Sveriges financiella historia, men desto oftare af dem , som utan att känna eller erinra sig de verkande orsakerna till våra successiva myntförsämringar, endast bemärkt sjelfva fenomenet af silfrets försvinnande ur rörelsen , hvilket, ensamt betraktadt, i vår tanka kan lemna nog skenbara inkast för att bestämma mångens öfvertygelse, så framt de icke vederlägSe Alla äro numera ense derom, att om pappersmyntet äger ett bestämdt förhållande till det kliogande myntet, och man derefter utsläpper ännu en stor mängd pappersmynt i rörelsen utan motsvarande valuta, så måste pappersmyntet ovilkorbigen falla i värde, d. v. s. bursen stiga. Af denna orsak måste också i sådant fall silfret komma att uttagas ur Banken så långt det räcker; ty när skilnaden mellan silfver och sedlar uppgått till visst belopp, blir det en gifven vinst för den Handlande, som har skulder att betäla på utrikes ort, alt för sina sedlar uttaga ett lika vantum silfver i Banken, samt utföra detta, sn AP Et oo oo 6 2 Kr AL Ps 2 1)