FRE Rn rr ARS AA rn st SR a tr NANNE 2 jag tror att ingen petition blifvit ingifven om mitt återkallande. Representant för Irlands folk! hördes en röst utropa. Jag menade, återtog Hr OConnel, Irlands hufvudstad(höga rop af: oh, oh!) Jag är ickeförbunden, mer än någon annan gentleman, att, taga del i debatten; men det är min pligt, att söka betrygga ett fullständigt skärskådande af förevarande bill, När jag finner tjenligt att adressera mig till Huset, skall jag göra det, i öfverensstämmelse med min åsigt af saken. Debatten uppsköts utan någon vidare tidsbestämmelse. I underhusets sammanträde d. 23 Febr. föreföll en liflig debatt angående ett ämne, som i England väckt mycket uppseende, nemligen: barnens öfverdrifna arbete på fabrikerna. Hr Hardy inlemnade en petition från Bradford, undertecknad af 12,000 innevånare i denna stad, och som ur flere skäl visade nödvändigheten af ett lagstadgande, hvilket minskade barnens arbete och inskränkte det till en viss, bestämd tid, afpassad efter deras ålder och billighetens fordringar. Petitionen understöddes kraftigt:af Hr Strickland , som anmärkte, att många fabriksägare hade undertecknat sina namn, och han drog deraf den slutsatsen, att deras intresse ej vore oförenligt med mensklighetens anspråk, Hr Cobbet uppstod och betygade sin ledsnad, att ingen ännu hade framställt saken ur sin rätta synpunkt, Det vore alltid ett fel af en styrelse, att genom lagbud uppträda såsom medlare emellan husbönder och tjenare. I närvarande fråga komme denna bemedling att ega rum emellan fabriksägarne och barnens föräldrar. Skule icke då ett lagstadgande, sådant som man önskade, säga till hela verlden: Engelska föräldrar äro så grymma, att vi funnit oss nödsakade stifta en lag, för att hindra dem uppoffra deras olyckliga barn? Hvarföre ville man brännmärka dem för en dylik grymhet? Hvaraf kom det, ati ett folk, det mest ömsinta i hela Europa, kunde ådraga sig en så hård beskyllning? Han hoppades, att Huset, innan något beslut fattades, först måtte undersöka orsaken, som förmådde Engelska föräldrar till ett sådant handlingse sätt (hör, hör!) Hvad var då denna orsak? Jo, ingen annan, än att de voro så betungade af taxor, som utprässades åt de rika, hvilke sjelfve vore nästan alldeles befriade derifrån, — alt de voro tvungne qväfva den menskliga naturens bättre känslor och samtycka till deras barns uppoffring, såvida de ej ville se dem svälta ihjäl. De hade endast valet emellan att ahtingen lemna dem åt hungersnöden eller drifva dem till fabrikerna (bör, hör, hör!) Denna förklaring retade Hr Methuin,att utbryta i en flod af bittra och sårande förebråelser emot IIr Cobbett, Dennes enda syftemål, sade han, var att uppegga den fattige emot den rike, och utså split och tvedräsgt emellan samhällets olika stånd (hör, hör!) Det var ej första gången man hört detta språk, ty samma ledamot hade publicerat det i Po