ga Hr B. och HC,, d. v, s. vara förbjuden , men fann
intet spår dertill. Tvärtom påminde jag mig gan-
ska väl, att dylika skänker till prenumeranter for-
dom passerat opåtalte.
Angående artiklarna af blandad beskaffenhet
samt Kungörelser och Annoncer för dagen trodde
jag i början, lika med det cmot mig riktade an-
märkningsmemorialet, att de kunde utgöra känne-
tecken på en periodisk skrift; men äfven derutin-
nan kunde jag ej bestå mot utgifvarens argumenter.
Händelsen var följande: Jag frågade efter manuskript
till brochuren, och då framdrogs en theaterrecen-
sion. På min anmärkning, att delta icke försloge
att fylla ett balft ark på den enda befintliga stämpla-
de papperssorten och med de enda lediga stilar (de sam-
ma, hvarmed Dagligt Allehanda förut trycktes), fick
jag till svar, att jag finge fylla med någonting an-
nat, häldst sådant, som kuude finnas uppsatt. Det
enda förråd, jag hade af uppsatt stil, bestod i en
hop annoncer, som skolat införas i Dagl. Allehan-
da; och alt annoncer skulle konstituera en skrift
till periodisk skrift, kunde ingen af oss begripa,
ty då borde också finnas ansvarige utgifvare för
Theatrarnas Afticher och Repertoirer, för Auktions-
verkets anslagssedlar 0. s, v,.; ja, då skulle de flesta
nu utkommande böcker vara i samma kategori, se-.
dan man begynt att, i likhet med hvad utomlands
inna mera brukas, på omslagen och äfven på sär-
skilda blad annoncera andre utkomne böcker , lotteri-
cr, assurancer o. s. vy Med ett ord: om denna punkt
voro vi snart ense och insågo, att annoncers infö-
rande omöjligt kan konstituera en skrift till perio-
disk. Icke ett ord deråt kan upptäckas i lagen;
och så länge torde vi väl få låta oss nöja med att
se annoncer mångenstädes, utan att derföre tro oss
se tidningar. Grundlagarne hafva den egna och
stundom något obeqväma beskaffenhet, att de vilja
tolkas efter bokstafven, d. v. s. att man icke rät-
teligen får, genom analogier, liktigheter, likheter
eller dylikt, göra sig nya bestämmelser eller bort-
taga de gamla. I en vanlig dispute, så påstod min
utgifvare, ja i en kateder, kan cn hopstappling af
likligheter, analogier , induktioner och hvad det allt
beter, göra en rätt god cffekt, ja frambringa en
sorts moralisk visshet; men cm-ock desså samman-
stämmande omständigheter och bindande
liknelser voro femhundrade i stället för fem dsasom
jag tror de äro i anmärkningsmemorialet), så bety-
da de jemnt så mycket som intet, då fråga är alt
döma efter grundlag, d. v. s. efter bokstaf. ——