Ann o hänt dt ne mo Rd RA et Me pr Rn Sad auktionen; och då denna sednare rättighet, är. uti LandshöfdingeEmbetets utlåtande bredgif-. ven , synes det uppenbart att den i förntaler endet uppställda argumentationen innehål en inkonseqvens, som helt och hållet förlamar dess verkan. Hvad dernäst vidkommer de tvänne senare, och vigtigaste, anmärkningarne emot den öfverklagade Auktions-åtgärden, får jag först rörande det antal spekulanter, för hvilka auktionen verkställdes, erinra, att då Lagen, i 5:te Kap. 4 f Utsöknings-balken, bestämdt stadga att: Ej må utrop ske -— — då allenast få tillstädes äro , — — och nu, enligt Protokollet, endast tre personer hade vid auktionstillfället anmält sig, hvilket antal ej kan rimligen anses innefatta mera än högst får lär, blott i denna enda omständighet, ligga nog skäl för den öfverklagade auktionens upphäfvande. — Att det nyssnämnda lagrummet måste i detta mål tillämpas, lär vara destomera obestridligt, som Landshöfdinge-Embetet sjelf, i sitt utlåtande, betraktat auktionsåtgärden såsom en verkställighet å Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag; och att Utsökningsbalken är stiftad till ledning för den verkställande magten, lär ingen betvifla. Dessutom innefattar detta stadgande en så uppenbar billighet och ett så ädelt syftemål hos Lagstiftaren, alt dess uppsåtliga öfverträdande knappt kan anses för annat än en känslolös likgiltighet för medmenniskors förluster och lidande, — tänkesätt, som menigheterna åtminstone icke torde böra förutsätta hos dem, som utöfva deras högsta Styresmäns funktioner. Beträffande slutligen den sista, och lika så vigtiga anmärkningen, rörande Kontraktets ensidiga förändrande, och hvilken ändring Landshöfdinge-Embetel ansett vara helt likgiltig, anhåller jag ödmjukast att få fästa Höglofl. Kongl. Kollegii uppmärksamhet på följande, af akterna vitsordade, omständigheter. Kongl. Maj:t befallde, den 14 April 1832, att Landshöfdinge-Embetet skulle, med hörsammande af Kongl. Kammar-Kollegi föreskrift i ämnet, anställa ny entreprenadauktion å färjhållningen på de af Häradsboernes ombud ingångna och uti deras afgifne förslag till entreprenadkontrakt den 1:sta Februari 1830 intagne vilkor. Landskansliets förra auktion hade blifvit kasserad, emedan man, på samma Kansli, hade, Häradet ohördt, ändrat en punkt i kontraktet; och man hade alltså skäl till den förmodan, att denna tillvättavisning ej skulle så snart glömmas, och Häradet öfverraskas med nya förändringar, som öppet stredo mot Kongl. Kammar-Kollegu, af Konungen gillade, föreskrifter. Men hvad hände? Det kontraktförslag som var af Häradets ombud underskrifvet, och härhos bifogas, bestämde i 7:de N, att, som en ny färja tarfvades, skulle entreprenadsumman anses såsom ersällning för dess ombyggnad; och stadgades härom ordaegrannt, att: