Till fördel för kabinetterne stadg: de för-
bindelsen och pligten, att ömsesidigt garantera
hvarandras besättningar. Det är i följd af des-.
sa politiska stadganden, som man påtvingat
Frankrike Bourbonerne; det är i följd af dem,
som vi blifvit nödsakade föra våra vapen på
andra sidan Pyrendcerne, och tillintetgöra Cor-
tes konstitution; det är i följd af dessa stad-
sanden, som Belgien blef förenadt med Hol-
land, som fästningar byggdes för att evigt hota
Frankrike, och som de sattes. under uppsigt af
heliga alliansens generalissimus, Hertigen af
Wellington. Ännu mera: till blygd för vår
styrelse har England ålagt oss en servitude;
man har förbjudit oss alt återuppresa murarne
till de gränsfästningar, som blifvit förstörda. Ja,
nina Frr, vi hafva lidit denna förolämpning;
man har ålagt oss att icke uppbygg sa Hunin-
sens. ruiner, förbjudit oss att i värt eget land
göra, hvad den minsta kanton i Schweitz gör
. sitt. Är det denna del af traktaterne man
måste respektera? Jag respekterar den icke
mer, än den paragraf deri, som trugade på oss
Carl X, hvilkev folket förjagat från thronen.
(Ganska bra! mycket bra).
Ja, man måste i traktaterna vörda allt som
vörer gränsbestämmelser, eller äger samman-
hang med törvärfvade rättigheter; men hvad
den politiska delen beträffar, och de: servitu-
ter som. blifvit oss påtvingade , så kunna de ic-
ke mera tjena till efterrättelse, emedan allt
detta blilvit omintetgjordt genom Julirevolu-
tionens inträffande. (Mycket bra! mycket bra!)
Skall jag nu besvara den det af Mini-
sterns för allmänna undervisningen tal, som sä-
ger att, med undantag af Belgien och Schweitz,
ingenting blifvit förändradt sedan år 18303 att
julirevolutionen är i moraliskt stigande? Hvad
detta stigande vidkomimner, så må det tillåtas
mig tillskrifva det hvar je annan. orsak än vår
regerings fasthet; jag tllskrifver det snarare i-
deerras syftning. Gifve Gud att regeringen ic-
ke motverkade dem! det är allt hvad jag ön-
skar. (Lilligt bifall.)
Hvad I hafva inga förändringar af vigt in-
träffat ; Polen? Efter många delningar, hade
Polen slutligen tUllfallit Ryssland; men blef f det,
utan några vilkor, införlifvadt med denna
makt såsom en provins? Nej; det bestämdes
är 18135 alt Polen genom. en konstitution skul-
Je förenas med Ryssland... En, provins öfver-
lemnas. vanligen utan: vilkor; den absoluta mak-
ten förfogar då efter behag öfver folket och
skatterna. Deremot var Polen förenadt med
Ryssland endast genom. sådana institutioner, som
innefattade garantier och gaf det ullvaro så-
som en egen. nalion.
iivad är som skiljer en provins från en na-
tion? Jo, nalicnen har egna lagar och ezen
förvaltning, som endast genom. lagarnes stad-
ganden är fästad i hufvudstaden. Nå väl!
hvad. återstår nu af Polen? Intet! armden är
införlifvad med Bysslands. arvmdeer; rättvisan
skipas. at Ryske cmbetsmän; lagarne äro icke
mera nationellay skaltkamaren. stör under Pyss-
lands. disposition; ja, till och med Polens
Barn, ha blifvit slj pade: till. Siberieks. öknar
ach der fuunit sin undergång. — Säger. nig,
I
hvar Palens: natinvalitor ipn ög don frn oc