blifvande beslutet så vigligt, att det skullc kunna verka en nedsättning i anbuden med 30 procent. Häremot invände åter Grefve Cronhjelm och flere, att då man i allt fall, enligt den föreslagna propositionen, skulle få tillfälle att före pröfningen af anbuden se 2 års bokslut för verkstaden, så visste man ju lika val hvad den vore värd, som enligt Hr KommerseRådets förslag. Uppsköt man åter nu beslutet om annonseringen och utarrenderinugen till en annan bolagsstämma, så kunde ju år 1835 precist samma skäl emot samma be-lut anföras, nemligen af osäkerhet för arbetare och för beställningar, och så kunde det gå in infinitam. — H. Exc. Hr Grefve af PVetterstedt erinrade att samma osäkerhet, Herr Santesson anfört såsom en betänklighet, redan låg i Direktionens eget förslag, att verkstaden tills vidare skulle drifvas för bolagets räkning, då arbetaren icke kunde veta hurn långt detta tills vidare sträckte sig. — Hr Vice Presidenten af Billbergh tillade härvid en annan omständighet. Om det primitiva beslutet icke fattades förr än år 1835, så erfordrades en ytterligare tid för kungörelserna och anbudens ecmottagande sannolikt till är 1536. Då hade de Engelska verkmästarnes kontrakter lupit till ända. I hvilket bryderi skulle icke detta försätta Direktionen? Skulle den ingå nya kontrakter med dessa verkmästare, hvilka en blifvande arrendator måhända icke ville antaga; eller skulle den afskeda dessa verkmästare, och låta verkstaden sakna deras biträde just vid den tidpunkt, då verkstaden skulle öfverlemnas i en annan hand? Bolaget skulle då komma i en vida svårare belägenhet för beslutets fattande, än nu. Frih. af MNordin fästade uppmärksamheten derpå, att det följde af sig sjelf och dessutom vore en laglig förbindelse, att de beställningar denna verkstadsstyrelsen åtog sig, äfven borde fullbordas, Hvad arbetsfolket åter beträffade, så vore desse dels anställde enligt kontrakter, dels utan sådana. De förre måste vara berättig sade att njuta sina kontrakter till godo i alla händelser, och någor förbindelse derutöfver kunde väl icke bolaget åtaga sig. Hvad de sednare åter vidkom, så måste en ny Esgare nödvändigt hafva elt ännu större intresse än den nuvarande att behålla dem som äro skicklige; ty hvad skall han med verkstaden utan arbetare? Således hade desse i det afseendet ingenting alt frukta. De skulle alltid mera sökas, än sjelfve behöfva söka. Någon stunds öfverläggning ägde änn rn I afseende på tiden, inom hvilken annonseringer skulle ske. Hr Fof-Marskalken Gyllenhaal jemte ett par andre Ledamöter ansägo den böra verkställas. skyndsamt, emedan en Spekulant borde äga tid, icke blott att korrespondera: onz saken och höra sig före, utan äfven att, om han så fann nödigt, sjelf resa till verkstaden förr att taga kännedom derom. Andre åter, såsom Hr JustitieRådet Pettersson och lir Santesson, funno att utbjudningstiden icke borde tilltagas för ling, emedam detta dels skule bidraga ati nedsätta anbuden, och dels, om det skedde nu genast, gifva Spekulanter som