blifvande beslutet så vigligt, att det skullc
kunna verka en nedsättning i anbuden med 30
procent.
Häremot invände åter Grefve Cronhjelm och
flere, att då man i allt fall, enligt den före-
slagna propositionen, skulle få tillfälle att före
pröfningen af anbuden se 2 års bokslut för
verkstaden, så visste man ju lika val hvad
den vore värd, som enligt Hr Kommerse-
Rådets förslag. Uppsköt man åter nu beslu-
tet om annonseringen och utarrenderinugen
till en annan bolagsstämma, så kunde ju år
1835 precist samma skäl emot samma be-lut
anföras, nemligen af osäkerhet för arbetare
och för beställningar, och så kunde det gå
in infinitam. — H. Exc. Hr Grefve af PVet-
terstedt erinrade att samma osäkerhet, Herr
Santesson anfört såsom en betänklighet, redan
låg i Direktionens eget förslag, att verkstaden
tills vidare skulle drifvas för bolagets räkning,
då arbetaren icke kunde veta hurn långt
detta tills vidare sträckte sig. — Hr Vice
Presidenten af Billbergh tillade härvid en
annan omständighet. Om det primitiva
beslutet icke fattades förr än år 1835, så
erfordrades en ytterligare tid för kungörelser-
na och anbudens ecmottagande sannolikt till är
1536. Då hade de Engelska verkmästarnes kon-
trakter lupit till ända. I hvilket bryderi skul-
le icke detta försätta Direktionen? Skulle den
ingå nya kontrakter med dessa verkmästare,
hvilka en blifvande arrendator måhända icke
ville antaga; eller skulle den afskeda dessa
verkmästare, och låta verkstaden sakna deras
biträde just vid den tidpunkt, då verkstaden
skulle öfverlemnas i en annan hand? Bolaget
skulle då komma i en vida svårare belägenhet
för beslutets fattande, än nu. Frih. af MNor-
din fästade uppmärksamheten derpå, att det
följde af sig sjelf och dessutom vore en laglig
förbindelse, att de beställningar denna verk-
stadsstyrelsen åtog sig, äfven borde fullbordas,
Hvad arbetsfolket åter beträffade, så vore desse
dels anställde enligt kontrakter, dels utan så-
dana. De förre måste vara berättig sade att
njuta sina kontrakter till godo i alla händelser,
och någor förbindelse derutöfver kunde väl
icke bolaget åtaga sig. Hvad de sednare åter
vidkom, så måste en ny Esgare nödvändigt haf-
va elt ännu större intresse än den nuvarande
att behålla dem som äro skicklige; ty hvad
skall han med verkstaden utan arbetare? Så-
ledes hade desse i det afseendet ingenting alt
frukta. De skulle alltid mera sökas, än sjelfve
behöfva söka.
Någon stunds öfverläggning ägde änn rn I
afseende på tiden, inom hvilken annonseringer
skulle ske. Hr Fof-Marskalken Gyllenhaal
jemte ett par andre Ledamöter ansägo den böra
verkställas. skyndsamt, emedan en Spekulant
borde äga tid, icke blott att korrespondera: onz
saken och höra sig före, utan äfven att, om
han så fann nödigt, sjelf resa till verkstaden förr
att taga kännedom derom. Andre åter, såsom
Hr Justitie- Rådet Pettersson och lir Santes-
son, funno att utbjudningstiden icke borde till-
tagas för ling, emedam detta dels skule bi-
draga ati nedsätta anbuden, och dels, om det
skedde nu genast, gifva Spekulanter som