terna Ior Hholaget voro storre at en itorsaljnint
än af ett arrende; men ettanbud kunde ju möj
ligen inkomma som vore så fördelaktigt , al
bolaget kunde finna det verkligen böra antagas
Man hade i allt fall icke frånsagt sig rättig-
heterna att afslå köpet, och Grefven ansåg
följakteligen bolaget ingenting kunna riskera,
senom ultryckande af sjelfva principen af för-
säljningen,
Assessoren Lagerhjelm understödde det nyss-
nämnda tilläggets intagande i annonsen, såsom
en sak hvilken icke kunde medföra någon skada,
då man alltid hade full beslutande rätt åt sig
bevarad, ehuru han ansåg fördelaktigare att
verkstaden endast uppläts på korrtare tid, af
det skäl att bolaget hade svårt att nu förutse,
på hvad punkt man kunde stå efter tio års
förlopp. Det vore en möjlighet att industrien
i Sverige vid den tiden hade utvecklat sig så,
att en verkstad kunde existera på förfärdfsandet
af blott ängmachiner. Isådant fall vore det ock
tänkbart, att bolaget kunde draga en större vinst
af. dess drifvande för egen räkning, och der-
löre fann Assessoren en utarrendering förmån-
fr Grosshandlaren FVinqvist utgick ifrån
den erfarenheten att verkstadsinrältningen visat
sig oföreulig med bolagets sauna bästa: man
hade genom den kommit in på ett gebit, som
vore främmande för bolagets egentliga bestäm-
melse, Göta kanal, som redan ledt till förluster
och skulle komma att leda tll ännu större.
Man behöfde blott besinna, alt, om man afräk-
nade de af staten skänkta räntorna, så skulle
aklierne nu stå på nollpunkten, ja, långt under
denna punkt. Han trodde då att bolaget till--
räckligt gäldat sin förbindelse mot det allmän-
na genom den halfva million verkstaden ko-
star. Han instämde derföre icke blott i försla-
get alt utarrendera verkstaden, utan. ansåg äf-
ven den princip böra ultalas, att verkstaden
kunde säljas.
Uti Friherre af Nordins och Grefve Croun-
bjelms förslag instämde vidare Hans Exel-
lens Hr Grefve af Wetterstedt , Gen.-Tull-
Direktören Grefve Posse och Hy Vice Pre-
sidenten af Billbergh. i
Fortsättningen af diskussionen upptogs af de
betänkligheter fr Kommerse-Rådet Santesson
framställde emot den begärda propositionen,
samt vederläggning deraf å de andre Talarnes
sida. Hr Kommerse-Rådet fann att bolaget, vid
frågan om detia besluts fattande, vore i samma
ställning som en enskild, hvilken vill sälja eller
utarrendera en dyr anläggning, som han just
nyss fått färdig. Det är då i främsta rummet
nödvändigt för honom att veta, hvad denna
anläggning är värd. För detta ändamål måste
han väl behålla den så länge, att han kan dömma
om dess afkastning innan han beslutar att sälja
den. Hr Kommerse-Rådet kunde, med tillämp-
ning häraf på den förevarande frågan, icke
finna någon fördel i att nu fatta ett beslut om verk-
stadens afyttrande, Om man väntade med detta
beslut i2 år, så kunde ingen olägenhet uppkom-
mas ty icke behöfdes det så lång tid till beslutets
känoedarande Alt Alta alla sa ftrersnan nat IA