TALL AI LE egt CM VAT pet ovtl SUL SjvIk AIlaul kunskap i sådana ämnen, och som dessuton vore biträdd af utbildade Svenska elever. Grefve Cronhjelm anmärkte, i anlednins af de yttranden som fallit, om den i tidningarna förda strid angående verkstaden, att äfve han hade blifvit anfallen, och bittert anfaller 1 tidningarna. Men han vore ledsen att detta ämne blifvit vidrördt i de allmänna bladen, jus! derföre, att då man ville föryttra verkstaden. så borde man ej börja med att sätta ned dess värde i allmänna opinionen, och detta hade varit orsaken, hvarföre han för sin del funnit sig icke höra ingå i något offentligt besvarande af de emot honom gjorda attacker eller försvar för sin motion. En anmärkning framställdes härefter af Hr Hof-Marskalken Wahrendorff, rörande några olikheter i uppgifterna på kolåtgången vid verkstaden, hvilket af verkstadens närvarande disponent, bergmästaren Ongren, upplystes härröra deraf att åtgången på cit ställe beräknades i råa och på det andra stället i svaflade stenkol eller såkallade Conaks, att oaktadt verkstaden haft goda kommissionärer för stenkolens införskalfande från Ensland, så kunde mar dock icke påräkna, att alla stenkol dugde att deraf bränna coak4s, utan hände det till och med att 3 a 4 tunnor kol erfordrades, innan man kunde få en tunna coaks, af den beskaffenhet som behöfdes för gjuteriet. Först efter denna preluminär-debatt kom man till hufvud-diskussionen, som öppnades af Presidenten Frih. af; Nordin: Han förklarade, att han inom de Deputerade hade förenat siz med pluraliteten i hufvudsaken; men han afvck ifrån betönkandet i en omst ändighet. Friherren ansåg nemligen att bestämmandet af är 1934 såsom den fermin, vid hvilken inkomna anbud borde pröfvas, vore för korrt tilltagen, och önskade att denna tid kunde utsträckas till ordinarie bolagsstämman år 1935. Verkstadens skick hunne först inom den tiden blifva så tillväckliot kändt af bolaget, att de med fullkomlig till förtitlighet kunde pröfva dess värde. Des sutom hade Friherrn föreställt sig, alt vi till den tiden böra hafva ett fast mynt, hvilket utan tvifvel gåfve en säkrare anleduing. alt vänka NnÄSONn konkurrens af utländska kapitaler. Han ansäg emedlertid vigtist, att man nu uttalade sin Opinion, huruvida verkstaden 1 en framtid borde utarrenderas. Han föreslog derföre, att Direktiouen måtte uppdragas, efter beslutets kungörande, emottaga arrendeambud å verkstalen ända till nästa ordinarie bolagsstämma år 15353; men alt om innan den. tiden något anbud skulle inkomma, som Direktionen funne för bolaget fördelaktigt, den då ägde alt sammanalla bolaget till en extraordinarie stämma, för ut yttra sig deröfsver. Derigenom vore också atan något serskilit beslut afsjordt, att verkstaden skulle drifvas för bolagets räkning. till nästa ordinarie stänyuna, hvilket då förstods af sig sjelft. Grefve Cronhjelm förklarade, att han hade föga att tillägga till det förtjenstfulla betän-kandet. Han instämde i dess princip, på det sätt Frih. af Nordin föreslagit, hvarigenom man, innan ant ond ens på öfvande, hade den förlelen att k se tvänne års bokslut för verker G