af 18:52? Och på hvad sätt Ryssland inskränker sin ärelystnad, derom kunnen J döma i följd af detta den Ryske Ambassadörens yttrande till Påfven: Ryske Kejsaren skail aldrig tillåta, att folken sjelfva få gifva sig den konstitution, somde finna för sig lämpligast. Preussen å sin sida, blir ingalunda efter i att hålla sig skadeslöst för de beky mmer Ryssdand kan förorsaka det. Det har, i följd af den kommereiella revolution som inträltat 1 skötet af Tyskland, blifvit en center för hela konfederationens rikedom. Dess handelstraktater öka dess politiska inflytande och skada Frankrikes intressen. Slutligen hafva Frankfurtska Riksdagens dekreter rubbat naturen af alla våra förhållanden till Tyskland. Under 1831 års session, då jag frågade Utrikes-Ministern, hvilka allierade Frankrike kunde påräkna, svarade han: Utan att tala om Belgien, ficna vi dess allierade ibland folket i Bäjern, Saxen och Hessen, med ett ord öfverallt i Eyskland, utom i Österrikes och Preussens besittningar. Ministern hade rält: de voro då våra allierade. Men förbundsdagen har förstört detta politiska tilistand och omvändt sakerna. ?Det finnes numera intet oberoende i dessa stater, der tryckfriheten förtryckes och man vägrar tillåta Ministrars ansvarighet; der Kamrarna icke kunna vägra anslagen; och der Furslarne efter behag kunna tillintetgöra de val å folkets sida, som ej gå efter deras önskan. Jag år än längre. Tyska förbundet finnes icke mera till; Tyskland kan numera sägas bestå af tre stora afdelningar: Österrike, Preussen och Ryssland. Beräknen, mina Hrr, den omätliga makten af denna trippe el-allians, som börjar vid Nord-Polen, sträcker sina besittningar öfver öknarna i Östern, framtränger midt ibland Tysklands befolknivg, bemäktigar sig Italien, och står vid portarna af Lyon. Ifrån Tyskland g går den öfver Rhen till Luxemburg och står icke mer än 40 lieues) ifrån Paris. Således kan en fiendtlig arme ifrån den sidan öfversvämma Frankrike, utan att vi hafva en enda fast plats att. göra det motstånd (knot i centern), och utan att möta något annat hinder än medborgarnes mod, Detta mod, jag vet att värdera det så mycket som någon annan; men hvad förmår modet emot elt öfverlägset antal, och emot förräderiet? Erinren er Invasionorka åren 19814 och 1815 (Mycket bra! mycket bra)! Mime Herrar! uti ingen epok af vår historia, ifrån våra första Konungs ir ända till republikens tid, och ifrån Kejsaredömet till restaurationen , ha vi från den Fransyska Regerimgens sida sett exempel på en så låg liknöjdhet och enså vådlig eftergifvenhet. Det finnes numera icke mer än en vilja ch en enda despotism, som förer hela Europa emot oss, och som efter två eller tre bataljer, förlorade åjvår sidal, kan taga befälet öfver vår hufvudstad. Jag känner så väl söm någon annan Frankrikes resurser och vet att uppskatta dem; men huru stora de än äro, tillåta de oss icke att emotstå en koalition af hela Europa: modet och lyckan kunde ännu en gång svika Oss. : P?Kastom vidare en blick på Spanien! Haändelser hafva der inträffat, af hvilka vår diplo