) säng, 3, 4 eller flere årligen kunde utgå från Inrättningen såsom botade och åt samhället återställ da. Jag har i min förra anmälan bevisat, att det icke är dessa sjukdomars natur, utan en för sent sökt hjelp, som gör en sådan kur långvarig och dyr. 5:0 Genom en fond, dels från statens, deis från en skildta menniskovänners sida i och för ett sådant åndamål, skulle hvarje anledning vara undanröjd till förebråelse for en verklig orättvisa emot just en enda klass af lidande medborgare. För och intill vår tid, då säkra medel suknats till dessa olyckligas räddning, har ingen sådan förebråelse kunnat äga rum — men nu, då försynens nåd och menniskosnue lets djerfva bemödanden beredt för oss tillgång på sådana medel, kan jag svårligen lösslita mig från den öfvertygelsen, att det skulle innebära en oförklarlig orättvisa, om äfven kärefter der ena klassen af landets lidande barn, mer än den andra, skulle vara dömd, att öfverlemnas åt sitt öde, och nödgas ligga sig och andra till last. Och jag frågar i anledning häraf: hvad hafva de olyckliga offren för lyten och missbildningar förbrutit sig ernot sina medborgare eller samhället, hvarmed de jorg sig förtjenta till en så styfmoderlig behandfine, mer än de som lida af andra sjukdomar, hvilka hvarken sakna läkarevård elter läkemedel ? Forgäfves skulle jag bjuda till att skrifva, huru sönderslitande det för mig är, att nodguas se fattiga barn med puckel och andra lyten hos mig förgäfves söka hjelp, att se dem tid efter annan återkomma, först med lindrig och lätet botad, men sedan med tilltagande och sluteligen obotlig grad af derars åkommor, att känna och kunna använda välsignade och säkra medet till förekommande af deras ofärd, och ändå nödgas låta dem gå ohulpne ifrån mig, en olycklig framtid till mötes. Om blott rätt många med förmåga att hjelpa, kunde äga tillfälle att med mig dela en så rörande syn, i sunning, denna tysta, men oemotståndeligau vältalighet skulle kraftigare än hvarje annan förmå och beveka dem till medlidande och ett ömt deltagande, Hos de Herrar Läkare och andra menniskovänner, i landsorterne som behagat mottaga subskriptionslistor. får jag härmed anhälla, att de benäget täck ger till det nämnda Kontoret i Stockholm och för den nämnda fondens räkning inom hvarje års slut uppsända eller låta inlemna de större eller mindre summor, som inflyta, antingen i donatiener på en gång eller i årliga bidrag. Vördade, högaktade, älskade embetsbröder, som med mig delen den icke alltid tacksamma men alltid höga, tillfredsställande och lycksaliggörande bestämmelsen, att helsas för vårt slägtes vårdare, räddare och tröste-andar! jag kan ej dölja, att det är på edert nit, eder välvilja och medverkan som jag bygger en stor del af min förtröstan på framgången af mensklighetens sak, hvilken äfven härefter oskiljagtigt skall blifva min. och för hvilken jag villigt går att uppoffra mina återstående dagar, min helsa, mina krafter och allt hvad jag äger kårast på jorden, Med edert inflytande på edra likars känslor, med eder förmonsrätt till deras förtroende, bör det blifva lätt, att bevaka rätt många hjertan till deltagande i armodets ge nom kroppsliga lyten ännu mer olyckliga och beklagansvärda barns öde. Och till fördel för dem vare, som jag hoppas, härmed för sisba gången min röst höjd och uttalad inför en vördad och välgörande allmänhet , hvilken jag kanske för ofta redan dermed tröttat och fallit besvärlig. I hennes händer öfverlemnar jag trygg och glad deras öde — hon skall säkert, som en huld moder, aldrig upphöra att dela sin omvårdnad lika emellan alla sina barn, och ifrån den ömrma modersfamnen icke längre förskjuta dem som hittills varit mest vanlottade och öfvergifna. Då får jag en vida ljufvare pligt att uppfylla, nemligen den, att årligen i Tidningarne redovisa för inflytande bidrag och deras användande. Då af den nämnda donerade fonden redan ett års intresse influtit, kan jag hafva den glädjen, att derom underrätta de fattiga föräldrar som hafva i lindrigare grud snedvexta eller på något sätt lytta barn hvilka kl. mellan 10 och ur om dJagarne hos mig kunna, så långt denna tillgång räcker, kostnadsfritt få nödiga snörlif, machiner och bandager. Med en annan lika hugnande underrättelse får jag nu sluta denna redan nog långa anmälan, nemligen den, att för inrättningen gynnande omständigheser gjorå det för mig möjligt, att härefter göra en ytterligare nedsättning i kostnaderne för betalande elever, i anseende till den särskildta afgift, som hittills blifvit erlagd för ett snörlif, samt machiners och bandagers underhåll, och att derigekom den sista af de hittills varande extra utgifterne under förloppet af kuren härefter kommer att upphöra. De som af mehniskokärlek och nit för den goda saken önska se den oftanämnda Inrättningen. kunna få tillfälle dertill kl. mellan 10 och uu hvilken dag som helst. Utan särskildt tillstånd af undertecknad tillåtes icke för någon främmande inträde i elevernas tum under liggtimmarne. Stockholm Mars 1833. Lå Lå