usa projektet och 1 kommissionens amendemen-
ter. Man anser förslagets återförvisning till kom-
missionen såsom ett medel, att för ögonblicket
draga det undan omröstning, hvilken utan tvif-
vel gått mycket emot ministerens önskan, i fall
den för närvarande blifvit företagen.
I Deputerade Kamaren har Hr dArgout,
sedan han förlorade voteringen om de 15,000
frahkerne för Erkebiskopen i Paris, utlofvat att
besparingarne på anslagen för presterskapet hä-
danefter skola komma skattkammaren till godo,
och icke användas till löneförhöjningar, eller
andra godtyckliga utgifter. Derefter beviljade
Kamaren 27,574,700 franker för det katolska
presterskapets underhåll, 777,000 för det prote-
stantiska, och 735,000 för Israelitiska gudstjensten.
En intressant debatt föreföll d. 19 Februari
hos de Deputerade, då budgeten för de diplo-
matiska utgifterne kom under öfverläggning.
Hr Salverte angrep, i ett utförligt kraftfullt
tal, regeringens utländska politik, och försökte
visa att Frankrike i detta ögonblick icke inne-
hade den rang, som tillkom det ibland Euro-
peiska makterne, och som det utan möda efter
Julirevolutionen skulle hafva intagit, om man,
i stället att låta förleda sig till eftergifvande
svaghet för att behaga de absoluta makterne,
antagit den stolta hållning, som så väl anstår
en stor nation. Huru skulle väl också , tilla-
de han, utlänningen kunna få aktning för vår
regering, då ministrarne, såsom vi hört från
tribunen, sjelfve medgifva att vår revolution
varit olaglig, och att således den regering, som
den gifvit tillvarelse, är usurpatorisk? — Det
har ingen sagt! inföll Hr de Broglie. — Jag
åberopar mig på alla mina kollegers vittnesbörd
— återtog Hr Salverte — de hafva alla hört
försatsen från Er egen mun, eftersatsen bildar
sig otvunget af sig sjelf — Sedan Hr Guizot
ytterligare afbrutit talaren då ban kallade Ju-
nirebellerne oerfarna Theoretiker, hvilket ut-
tryck han ville ha förändradt till Praktiker,
hvaremot Hr Salverte mente, att det oprakti-
ska i deras förehafvande tillräckligen visat sig
derigenom att det misslyckades — tog Hr
Delaborde till orda, prisade i ett kort tal re-
geringens politik, och slöt med att förklara sig
emot hvarje nedsättning i Hr de Broglies budget.
Efter honom besteg Lafayette tribunen. Re-
dan 1789 — sade han — förkunnade ett doft
stormljud frihetens annalkande. Alla de vålds-
gerningar, som sedermera blifvit begångna i
hennes namn, äro främmande för henne. I he-
la sin gloria reste hon sig åter från Julibarri-
kaderne. För hennes solglans skingrades alla
skuggbilderne af den Kungliga legitimiteten,
den privilegierade allmakten och ofelbarheten,
för att lemna rum för den evigt och uteslutan-
de sanna läran om folksuveräniteten, denna
orundsats, i förhållande till hvilken alla andra
dogmer blott äro af en underordnad rang. Åt
hela verlden gaf denna impuls en ny lyftning;
från Ganges ända till Amerikas westkust fann
len öppna hjertar. Det är hon, denna Julire-
volution, som visat hela sin kraft genom den
oresch hon öppnat i Engelska Toryismen,
vilken gjorde den numera beträdda banan för re-
ormer tillgänglig för Englands styrelse. Den-
a seger är en af dess skönaste, största och
veklisaste. Det är hon. som med frörnvad