blandad folkstam, skarpt åtskild genom sitt lyn-
ne, sin instinkt; sin religion, ifrån den halfva
million främlingar som vistas der, ifrån de 22
biskoppar och 1700 medlemmar af Anglikan-
ska Presterskapet, som tynga på hela massan
och likväl blott äro till för den halfva millio-
ner; det är ännu samma folkstam, hvars förfä-
der gjort uppror; hvarje gång de trott sig ega
hog styrka dertill; det är den stora rebellio-
nens barn, sönerne till dem som kallade sig de
hvita barnen, ekhjertan och stålhjertan. Må
man föreställa sig Robin Hood, den Saxonske
banditen, i spetsen för flere millioner vänner
och beslutsamme kamrater på en ö, der för-
tryckarnes antal icke uppgår till mer än 75 på
12,3v0, Såsom händelsen varit i församlingen
OConnell! Sådan är Irlands ställning. Irland
befinner sig i vissa afscenden till England i
samma förhållande, som Polen till Ryssland.
Hurudan skal! utgången blifva? Svaret synes
1 santing förskräckande.
Om Irlands geografiska läge vore längre från
den Engelska Ö, med hvilken det sc dan sekler
är fastkedjadt, om - Irland icke med hela sin
längd vore fästadt vid sidan af sin tyranniska
rival, liksom en fregalt under ett linieskepps
karone r, omdet icke med ett orå vore tydli-
gen dömdt att följa samma historiska väg, och
utgöra en del af samma grupp, då vore frågan
enkel; Irland skulle göra sig fritt som en
misshandlad koloni, Som slutligen förlorar tåla-
modet; det skulle afhuggaå sitt kabeltåg, liksom
Norra Amerika afhögg sitt i förra seklet; det
skuile utdrifva sina förtryckare; det skulle väp-
na sig emot en landstigning; det skulle söka.
allianser och bemedlingar; det skulle intaga sin
rang, som fri nation i verlden. Men här ligger
en omöjlighet; sakernes natur förbjuder det.
Irland kan icke tänka derpå; Irland har icke
fält för en verkningssfer, skild från sin grannes;
det hyser des sutom i sitt sköte många ädla sö-
ner, dem starka band fästa vid England. De
Irländska patrioternes parti består icke blott af
katoliker och infödingar af oblandad race.
Ett stort antal Anglo-Irländare förena i sitt
sinne kärleken till Irland med Storbritaniens
ärofulla öden, och den gemensamma civilisa-
tion, som bör omsluta dem båda. De hafva
rätt deri; de hafva utan tvifvel mera rätt än
de politiska entusiaster, som i Irland dröm-
ma om ett slags kalolsk republik vid sidan af
England, under samma spira, men med sär-
skilta institutioner, som skulte realisera bilden
af den moderna fr iheten och den urgamla thron.
Utan tvifvel är Irlands tro dyrbar: den har
upprätthållit detta folk i dess elenden, och för-
ädlat det till och! med i dess okunnighet. Men
denna tro sam så mäktigt styrker det i olyc-
kan och kampen, skulle efter segern blifva ett
hinder, emedan det är en tro, som upplysnin-
gen ännu icke genomträngt. Det finnes hos
de on äkta Irländaren någonting af bonden i Mer
dee; dess moralitet, som är så hög, har icke
gåt igenom eivilisaticnens prof, och det är Tik
väl denna moralitet med medvetande och in-
sigt, som ensam kan befästa dena borgerliga
friheten.
FREE AE er mA AA. KA AV IT RR Ann