Insändaren säger att Gjuteri från början var hufvudsak. — Detta är en falsk uppgift; ty i början skulle deremot allt gjutgods tagas ifrån andra Gjuterier, Allt hvad Insändaren i sammanhang dermed yttrat, kunde possa I en enskild dispute, der det må vara tillåtet att litet öfverdiifva; men egnar sig ej att anföra inför allmänheten. Eljest må han fråga känna:e i Gjuteriväsendet och höra? om det vid Motala byggda gjuteri tjent till någon föresyn åt andra. Att man måst flytta detsamma i ett större hus, är det enda talinde, man derom kan säga. Historien om eldsvådan hade kunnat uteslutas; efter eldsvådan ej blet utaf. , Insändaren lofvar att ytterligare afhandla dessa hågor. Måtte ban då hättre lägga sitt valspråk på minnet. Måtte han derjemte besinna, att om bån till och med skulle lyckas att ådagalägga, att de Engel ka Verkmästarena ej äro 1 allt fullkomliga; så kan det ej hindra andra, som veta huru svårt det är att e.nå det fullkomliga, att än ev gång säga: att de äro hvad vi nu kunna önska. — Den tid är till och med ännu långt borta, då vi kunna undvara dem, och trohgen blir det j aldrig möjligt att undvara sådane som ålruin-: stone äro bildade i Eugland, efter vi här äga för litet tillfälle för erfarenhets samlande, Måtte han slutligen besinna, att eburu den högsta fullkomlighet uti industriella företag endast genom vetenskapligt biträde kan uppnås, så är dock erfarenheten, om man kan få den af andra, ett mycket beqvämare medel, som af ekonomiska skäl företrädesvis bör väljas, och som högst sällan betalas för dyrt. Derföre reste Hr Fraser mnästlidet år ut, fö att se det nya som i England tillkommit. Insändarens åtgärd att bklandra ett sådant förfarande, gör, att man med skäl kan anse honom såsom för ungdomligt sinnad. Fohlun den 24 Febr. :333. s JV. G. Sefström, pods RE —— AA 2Luö—v9