het, och hvarför de Jtätit berala sig );, och
jag vet icke eller, att någon derpå blifvit be-
dragen.
Insändaren citerar såsom exempel flere saker
som skola bevisa ett motsatt förhållande, nem-
ligen Ångpannan på Postverkets Ångfartyg ,
Angfartyget Rosen och Brevens B ås-Machin.
Insändaren lärer härvid hafva liiat på, att
jag af kärlek till mina- Landsmän skall låta
förnmiå mig att ej gå för Jångt i dessa sakers
releverande, och han har ej bedragit sig der-
på. Vi skola således afstå ifrån att vidare
röra vid Ångfartygssakerna, hvarken det ens
eller det an:ra, icke ens anmärkningarna vid
räkniogarna öfver Ångfartyget Motala, bvilka
eljest äro en god bit, såsom prof på det som
Motala Verkstad i den vägen haft att utstå.
— Men 1 min ordning frågar jag, utan atl
derföre vilja kasta någon skugga på unga,
utmärkt lofvande, personers skicklighet: —
När såg man i Motala Verkstad det största
antalet kasserade pjeser, och när började den
inre upplösningen, hvaröfver Insändaren kla-
gar? — Lägg handen på hjertat och svara
derpå , så skall jag sedan lätt besvara de
spörsmål, som äro mig lörelagda.
Hvad Brevens bås-mwmaschin beträffar , så
kan jag dock ej släppa Herr Insändaren så
lätt. . Väl hördes en tid, och man läste till
och med, ehuru ej i tryck, att den var illa
konstruerad , samt att skoflingen på vatten-
hjulet vore under all kritik samt borde än-
dras till vanlig underfallsskofling 3 men sedanv
Herr Direktör. Gustaf af Uhr samt Läraren
vid: Bergs-Skolan Herr J. Bagge besigtigat
nämde Machin och. funnit den god samt
gifvit det intyg, att nämnde hjul, utan för-
ändrad skofling, gifvil 50 proc. större effect.
än om det hade haft underfalls-skofling, så
borde Herr Insändaren, som vill klandra dre
Engelska verkmästarena, låta äfven detta ex-
empel ligga nere, samt vara nöjd dermed, att
ingen af. motsatt tanka rör dervid.
Troligen kommer detta sig deraf, att Insända-
reb sjelf arbetar med den brist på kannedom,
hvarför han vill beskylla mig. För att afhjelpa
detta vill jag tjena honom meden afskrift af
de officiela handlingarna, om han enskildt gifver
sig för mig tillkänna, ty saken är för öfrigt
ej ett föremål lör publiciteten.
Äfven den ekonomiska disponenten har ej
nndgått Hr Insändarens offentliga ogillande,
som sträcker sig derhän, att han ej tiller-
känner denne disponent annat än mineralo-
giska insigter. Dessa äro något, hvarpå han
sjelf ej gör stora anspråk ; men metallurgiska
bar hav, på ett sätt, som Insändaren torde
vara för van mäktig att frånkänna honom; och
som varit: werkstaden till ganska väsendilig
oytta. Då han ön troligen för denna och
andra dylika obehagligheters skull, lemnar
verkstadeo , bliv det ett godt tillfälle för In-
sändaren att skaffa en bältre i stället; om
han: har någon annan afsigt än den att, un-
der anonym, kasta skugga på en person, som
är förtjent af erkänsla, och erhålla den af
alla dei , som känna förhållandet