nagot inflytande, Hufvudfrågan, ja än mer, enda tvist!efrågan är denna: har EntreovpcnadlAuktionen vjarit lagilig, eller är: emot den af klaganderne något invändt och bevisadt,som lagligen bör verka auktionens återgång och förnyande. Besvärsskriften, som är så vidlöttig i allt hvad som icke hörer till saken, är deremot öfver denuna punkt, den enda som borde upptagas och afhandlas , utomordentligt knapphäudig. Klaganderne funno, alt den var sjuk som man säger, och de ha derföre vförmärkt sökt att ötverhacka denna fråga. Blutt en och en half sida ägnas deråt, Att visa halten af de fyra skäl, som på denna korta rymd löshgt uppradas utan någon deduktion eller bevisning, tärer då vara det cuda, hvartill jag här bör inskrävka mig. Dessa fyra för auktiouens upphäfvande anförda skäl äro: ; 10 Att Häradet ej hlifvit hördt öfver mitt avbud, och fått pröfva dess auvutaglighet. Till vederläggande af denna invändning behöfves endast anmärkas: att Härads-Boerne alldeles icke äga den pröfningsrätt 3), hvaraf de förmena eller låtsa tro sig vara i besittning, samt att Kovungens Befalluingshafvarde, som icke underställt anbudet deras avtagande eller förkastande, således handlat ganska rigtigt och lagenligt. Kammar-Kollegii, ataf Kongl. Maj:t stadfästade, Utslag af den 21 Apeil 4831 stadgar ovilkorligt, att ny Entrepenadauktion skulle förrättas, på de vilkor, som, HäradsBoernoes upprättade och godkände kontrakt med blifyvande Entrepenören innehöll. I detta kontrakt äringen pröfningsrätt Häradsboerne förbehållen, och ej heller har någon sådan blifvit dem af Kongl. Kollegium serskilt tillagd. Kollegium har också häruti handlat ganska välbetänkt; ty om Härads-Boerne hade erhållit en slik rättighetatt godtyckligt förkasta hvarje anbud, så är det klart som dagen, att Kollegii ovilkorliga, af Kongl. Maj:t sanktionerade, beslut om färjehållningens ställande hädanefter på Entreprenade aldrig kommit till någon verkställighet 4): — kerteligen: den vidt och bredt omtalade pröfningsrätten af anbuden, hvaraf så mycket väsende göres, är en rättighet som Härads-Boerne aldeles: icke cga. 2:0 Att Qvarsebo församling i Strengnäs Stift af Sör dermanlands Län, hvars rätt äfven skall vara beroende af saken, och hvars dettagande i Färjehållningen de öfrige Socknarne aldrig skola afsagt sig, icke blifvit hörd. — Detta förmenta skäl är ännu lösligare än det förra. Genom Kammar-Kollegii ofvan åberopade, utaf Kongl, Maj:t stadfästade, Utslag är frågan om hvilka, som skola deltaga i Färjehållsingen, en gång afgjord. Detta deltagande och utgifterne som derföre uppstår drabbar hädanefter lika som förut de fyra socknärue: Östra Husby, Östra Stenby, Häradslyammar och Jonsberg i Östkinds Härad, Östergötlands Län. Att höra Qvarsebo församling, ehuru hvårken delaktig i Färjbållningen eller utgifter derför, dertill saknas således ringaste rimliga anledning. Att Qvarsebo församling befriad ifrån detta onus4, enkom skulle söka att få deltaga deruti är också ingenting mindref än troligt, och hvad änteligen beträffar, att de nämnde socknarne i Östkinds Härad föregifves aldrig ha frånsagt Qvarsebo delaktighet i färjhållningen, så lärer detta på dem mindre ankomma, helst nn, sedan det en gång för alla genom Högsta maktens Beslut blifvit stadgadt, hvilka socknar färjhållningsskyldigheten åligger. 3d:o Att Konungens Befallningshafvande uti Aduktions-Protokollet skall intagit de: uppgjorda förslaget till Kontrakt med en högst väsentlig och egenmäktig förändring af hvad Härads-Boerne i 7 af sits underskrifne förslag stiputlerat. Penna invändning är af lika liten och om möjligt ännu mindre vigt än de föregående. Konungens Bafallnings3) När förlorade Häradet denna rätt? Ins. anm. 4) Samma resultat kan uppkomma, om Häradet begagnar sin rätt att inropa färjan; och tillvaron af denna rättighet medgifver dock Hr von Stjerneman i slutet af denna skrift. — — — Hvartill duger en argu mentation utan konseqvens? . Ins. anm, 4) Hvar står det skrifvct? flneto ann NY