Article Image
YES bla tadlltt ocit Ddla Oppet uppror. Yla tCCken af klockringning, valdhorn, upptända eldar, samlades stora hopar, till en del beväpnade, och alltid så anförde, att Regeringens och la-. garnas ändamål tillintetgjordes. Om nu regeringen oupphörligt skildrades såsom fiendtligt sinnad emot Irland, om man oupphörligt predikade för folket, att lagar endast stiftades till deras för tryckande, vore det då underligt, att följderna blefvo ett allmänt motstånd emot lagarna? I detta tillstånd befunno sig i synnerhet Grefskaperna Cork, Tipperary och Mayo. Under de sednaste valen på ett af dessa ställen, hade frågan varit emellan en anhängare af unionens upphäfvande oc ;h en vän af dess upp rätthållande, men för det sednare vågade ingen rösta, utan skydd af Dolisen eller. militären. Sådant kallade man valfrihet. Och till sådana ytterligheter uppretades det bedragna folket af personer, som sjelfve sökte vända all ansvarighet ifrån sig dymedelst, att de uppfordrade massan att inskränka sig till lagliga medel till motstånd. Man borde ej tro, att orostiftarne inskränkte sig till motstånd emot tionden. De föreskrefvo vilkoren vid arrenden, ordnade tjensteförhållanden och förbjödo än den ene än den andre att arbeta eller taga tjenst hos den eller den personen. Ibland de värsta förföljelserna voro de, som utöfvades för aflagda vittnesmål i dylika saker. En gång hade det händt, att husbondfolket vid dödsstraff antyddes att afskeda en tjenstflicka, derföre att hennes mor hade uppträdt i en sådan process. Alla sådana hotelser uppfylldes på det förfärligaste sätt, genom nattliga inbrott, mordbraud, mord, slag, som icke sällan hade döden till påföljd; och våäldsverkarnes upptäckande och bestraffande förhindrades genom de rysligaste medel. Lorden citerade flera sådana exempel. GeneralAdvokatens berättelse innehöll goo2 förbrytelser, som året förut blifvit begångna ensamt i provinsen Leinster; deribland 241 mord, 1149 rån, 401 inbrott, 563 mordbrandsförsök, 2094 hotelscbref, 427 olagliga sammankomster, 164 aftvungna eder m. m. Lorden förklarade, att han så länge som möjligt hade velat undvika allt användande af ovanliga medel; man hade skickat till Irland den största militärstyrka som någonsin varil der i fredstid, och det första försöket med cen special-kommission för Grefskapet Clare lyckades. Men de sednare försöken hade blifvit utan påföljd, och han hade nu ingen annan råd, än alt begära en utvidgad makt åt Regeringen. Detta förslag sönderföll i två delar. Den första hade afseende på olagliga sammankomster, och skulle gifva Lord-Löjtnanten rättig het, att förklara ett visst distrikt i Upprorstillstånd, hvarefter serskilda domstolar skulle ransaka och döma förekommande förbrytelser, utan afvaktande af näst instundande ordinarie domstolssessioner. Tillika skulle invånarne af sådana distrikter varnas för alla ol: igliga sammankomster, och antydas att förblifva 1 sina hbemvist från solens nedgång till dess uppgång; ingen sammankomst skulle få hållas i ändamål alt inlemna mnetitianer till navlamentet. utan

2 mars 1833, sida 2

Thumbnail