HvdlliSenom all handel och rorelse skulie aistanna. Lord Althorp har nu framlagt regeringens plan till reform af Irländska kyrkan. Han började med att visa, hvad man redan gjort för Irland, hvad som återstod att göra, och hvad som borde ske från regeringens sida, till afhjelpande af de olägenheter, hvaröfver man klagar. Till de klagopunkter, dem ingen lag kunde afhjelpa, räknade han isynnerhet bristen på kapitaler, hvilka först då kunde sprida sig till Irland, när fred och ordning herrskade der. Stats-Sekreteraren för Irland skulle snart framlägga en bill, rörande ett förbättradt beskattnings-system, genom jurymän; Lord Althorp ville nu hufvudsakligen hålla sig till Kyrkoförfattningen och tionden. Biskoparnes nettoinkomst i Irland kunde beräknas till 130,000 L., och summan af kyrkans inkomst till omkring 800,000 L. Han ville icke inlåta sig 1 strid med dem, som ansigo en herrskande kyrka icke öfver allt vara nödvändig; men annars trodde han att kyrkan främst hade anspråk på kyrkogodsen, och att de framför allt borde användas för den protestantiska gudstjenstens behof. I många trakter af Irland funnos talrika protestantiska församlingar. der presten hade en ytterst knapp inkomst, (1200 församlingar bar presten mindre än 100 L. om året) under det, rundtikring, rikt lönta prester göra intet. För att afhjelpa detta missförhållande, ville man nu beskatta de bättre pastoraterne, till beredande af en lönejemkning. Pastorater , som ej gåfvo 200 L. i inkomst, skulle fritagas från denna beskattning; men de som afkastade från 200 till 500 L. skulle erlägga 5 procent, och så i proportion, ända till 15 procent af dem, som gåfvo 1200 L. och derutöfver. Härigenom vunne man en tillgång af omkring 42,000 L. Ytterligare skulle Biskoparne kontribuera till denna fond, likvisst ej i samma proportion, emedan de hade större utgifter alt bestrida. De som hade i inkomst mindre än 4000 IL. skulle erlägga 5 procent; fån 4000 till 60oco, 7 proc., från 6ooo till 10.000, 10 proc.; från 10,000 till 15,000, 12 proc., och de som hade mer än 15,000, skulle erlägga 15 procent om året. Förvaltningen af dessa fonder skulle anförtros åt en af ministrarne oafhängig kommission, som blefwe Parlamentet ansvarig för sin hushållning; och af dessa medel skulle de utgifter bestridas, som hittils utgått genom kyrkskatt, hvilken nu komme att alldeles försvinna. (Denna underrättelse mottogs med högljudt bifall. Kyrkoskatten utgjorde hittils 70,000 L., och erlades af Katoliker till uppbyggande af protestantiska kyrkor.) Nya kyrkor skulle öfverhufvud icke få byggas, så framt ej församlingen sjelf bestred en viss del af kostnaden, och tecknat sig för ett bestämdt antal stolar i den nya kyrkan. — I afseende på de förändringar, som småningom skulle införas, anmärkte ministern följande: Primas af Irland inkomster, hvilka nu stiga till 14,500 L., skulle vid återbesättande af denna plats nedsättas till 10,600 L.: dekanater och kapitel, med hvilka ingen presterlig tjenstgöring var förenad, skulle helt 2 Leolla indnpasgac allar der dot läkf sic oc