HvdlliSenom all handel och rorelse skulie ai-
stanna.
Lord Althorp har nu framlagt regeringens
plan till reform af Irländska kyrkan. Han
började med att visa, hvad man redan gjort
för Irland, hvad som återstod att göra, och
hvad som borde ske från regeringens sida, till
afhjelpande af de olägenheter, hvaröfver man
klagar. Till de klagopunkter, dem ingen lag
kunde afhjelpa, räknade han isynnerhet bristen
på kapitaler, hvilka först då kunde sprida sig
till Irland, när fred och ordning herrskade der.
Stats-Sekreteraren för Irland skulle snart fram-
lägga en bill, rörande ett förbättradt beskatt-
nings-system, genom jurymän; - Lord Althorp
ville nu hufvudsakligen hålla sig till Kyrko-
författningen och tionden.
Biskoparnes nettoinkomst i Irland kunde be-
räknas till 130,000 L., och summan af kyr-
kans inkomst till omkring 800,000 L. Han
ville icke inlåta sig 1 strid med dem, som an-
sigo en herrskande kyrka icke öfver allt vara
nödvändig; men annars trodde han att kyrkan
främst hade anspråk på kyrkogodsen, och att
de framför allt borde användas för den prote-
stantiska gudstjenstens behof. I många trakter af
Irland funnos talrika protestantiska församlingar.
der presten hade en ytterst knapp inkomst, (1200
församlingar bar presten mindre än 100 L. om å-
ret) under det, rundtikring, rikt lönta prester
göra intet. För att afhjelpa detta missförhål-
lande, ville man nu beskatta de bättre pasto-
raterne, till beredande af en lönejemkning. Pa-
storater , som ej gåfvo 200 L. i inkomst, skul-
le fritagas från denna beskattning; men de som
afkastade från 200 till 500 L. skulle erlägga 5
procent, och så i proportion, ända till 15 pro-
cent af dem, som gåfvo 1200 L. och derut-
öfver. Härigenom vunne man en tillgång af
omkring 42,000 L. Ytterligare skulle Bisko-
parne kontribuera till denna fond, likvisst ej i
samma proportion, emedan de hade större ut-
gifter alt bestrida. De som hade i inkomst
mindre än 4000 IL. skulle erlägga 5 procent;
fån 4000 till 60oco, 7 proc., från 6ooo till
10.000, 10 proc.; från 10,000 till 15,000, 12
proc., och de som hade mer än 15,000, skul-
le erlägga 15 procent om året. Förvaltningen
af dessa fonder skulle anförtros åt en af mi-
nistrarne oafhängig kommission, som blefwe
Parlamentet ansvarig för sin hushållning; och
af dessa medel skulle de utgifter bestridas,
som hittils utgått genom kyrkskatt, hvilken nu
komme att alldeles försvinna. (Denna under-
rättelse mottogs med högljudt bifall. Kyrkoskat-
ten utgjorde hittils 70,000 L., och erlades af
Katoliker till uppbyggande af protestantiska
kyrkor.) Nya kyrkor skulle öfverhufvud icke
få byggas, så framt ej församlingen sjelf be-
stred en viss del af kostnaden, och tecknat
sig för ett bestämdt antal stolar i den nya
kyrkan. — I afseende på de förändringar, som
småningom skulle införas, anmärkte ministern
följande: Primas af Irland inkomster, hvilka
nu stiga till 14,500 L., skulle vid återbesät-
tande af denna plats nedsättas till 10,600 L.:
dekanater och kapitel, med hvilka ingen pre-
sterlig tjenstgöring var förenad, skulle helt
2 Leolla indnpasgac allar der dot läkf sic oc
