ning mera allmänt börjat inses och behjertas af
Svenska Bruksegarne; och nästan samtidigt
hafva försök på. olika ställen blifvit gjorda,
dels med användande utaf en här uppfunnen
smidesmetod uti ovala härdar med tvenne
mot hvarannan blåsande formor, och hvilken
förbättring af den såkallade Tysksmidesproces-
sen lemnat hopp om framgång, i anseende till
en högre veckotillverkning, i förening med jer-
nets fullkomligare färskning och smältning uti
elt för blästern mera åtkomligt läge; dels ock
med införande och begagnande af ett i Eng-
blond upfunnet nytt smidessätt i täckta härdar,
eller det såkallade Lancashire-smidet, hvilket
icke längesedan blifvit här i Riket på det mest
fördelaktiga sätt bekant gjordt.
Flere Bruksegare hafva redan visat sig om-
tänkte, att till Svenska jernhandteringens för-
kofran allmännare försöka användandet af dessa
nya smidesmetoder; och hafva åtskilliga nya
ansökningar om den. Engelska metodens gag-
nande, och anläggande af de för behofvet nö-
diga täckta härdarne för smältningen, tillika
med serskilda räckhärdar, dels blifvit till Kol-
Jlegium ingifna, dels ock hos Ed. Kgl. Maj:t i
underd. gjorde och till Kollegimmm remitterade,
uti de fall, då fråga uppstått i sammanhang
dermed, antingen om ökadt antal af smidesverk-
städer, eller ock om rättighet att tillverka och
på våg införa det större qvantum smide, som
till följe af nya smidesmetodens införande an-
setts kunna utöfver deti privilegierne bestämda
hammarskatts-smidets rätta belopp vid bruken
effektueras.
Emedan de för Stångjernssmidet här i lan-
det gällande författningar, äfvensom brukens
privilegier, för så vidt som desse angå härdar-
nas eller verkstädernas antal i förhållande till
de vid dem privilegierade smidens qvantitativa
belopp, äro lämpade efter och hafva afseende
på det här i Riket allmännast brakliga såkal-
lade Tysksmidet, icke likaväl torde kunna
tillämpas på den ifrågavarande Engelska
smidesmetoden, helst denna i ganska vä-
sentlig mån skiljer sig ifrån Tysksmidespro-
eessen, såväl i afseende på härdarnas byggnad
som sjelfva arbetssättet deruti, och den unge-
färliga produktionen vid dem på en viss gifven
tid; så har, med kännedom af hvad 1803 års
Kgl. Förordning innehåller om den för Tysk-
härdarne antagne beräkningsgrund af 450 Sk.
smide för hvarje härd, samt i betraktande der-
af, att de nya Engelska smälthärdarne, som
äro öfverbyggda eller täckta på eft sådant sätt,
att den från härden uppstigande lågan använ-
des till tackjernets uppvärmning före dess smält-
ning, och hvarigenom beredes en hastigare
nedsmältning och fullkomligare färskning af
rnet vid en högre och jemnare temperatur,
än som vanligen äger rum uti de till for-
men större Tyskhärdarne , och derföre torde
medgifva en betydligt större årstillverkning ,
oberäknadt stångjernets uträckning, hvartill
torde erfordras minst en serskild räckhärd emot
tvänne i ständig gång varande smälthärdar, Kol-
legium, i anseende till sådane härvid förekom-
mande omständigheter, trott sig böra i underd.
påkalla Ed. Kongl. Maj:s serskilda nådiga upp-
märksamhet på detta för Svenska ietrnhandie-