ning mera allmänt börjat inses och behjertas af Svenska Bruksegarne; och nästan samtidigt hafva försök på. olika ställen blifvit gjorda, dels med användande utaf en här uppfunnen smidesmetod uti ovala härdar med tvenne mot hvarannan blåsande formor, och hvilken förbättring af den såkallade Tysksmidesprocessen lemnat hopp om framgång, i anseende till en högre veckotillverkning, i förening med jernets fullkomligare färskning och smältning uti elt för blästern mera åtkomligt läge; dels ock med införande och begagnande af ett i Engblond upfunnet nytt smidessätt i täckta härdar, eller det såkallade Lancashire-smidet, hvilket icke längesedan blifvit här i Riket på det mest fördelaktiga sätt bekant gjordt. Flere Bruksegare hafva redan visat sig omtänkte, att till Svenska jernhandteringens förkofran allmännare försöka användandet af dessa nya smidesmetoder; och hafva åtskilliga nya ansökningar om den. Engelska metodens gagnande, och anläggande af de för behofvet nödiga täckta härdarne för smältningen, tillika med serskilda räckhärdar, dels blifvit till KolJlegium ingifna, dels ock hos Ed. Kgl. Maj:t i underd. gjorde och till Kollegimmm remitterade, uti de fall, då fråga uppstått i sammanhang dermed, antingen om ökadt antal af smidesverkstäder, eller ock om rättighet att tillverka och på våg införa det större qvantum smide, som till följe af nya smidesmetodens införande ansetts kunna utöfver deti privilegierne bestämda hammarskatts-smidets rätta belopp vid bruken effektueras. Emedan de för Stångjernssmidet här i landet gällande författningar, äfvensom brukens privilegier, för så vidt som desse angå härdarnas eller verkstädernas antal i förhållande till de vid dem privilegierade smidens qvantitativa belopp, äro lämpade efter och hafva afseende på det här i Riket allmännast brakliga såkallade Tysksmidet, icke likaväl torde kunna tillämpas på den ifrågavarande Engelska smidesmetoden, helst denna i ganska väsentlig mån skiljer sig ifrån Tysksmidesproeessen, såväl i afseende på härdarnas byggnad som sjelfva arbetssättet deruti, och den ungefärliga produktionen vid dem på en viss gifven tid; så har, med kännedom af hvad 1803 års Kgl. Förordning innehåller om den för Tyskhärdarne antagne beräkningsgrund af 450 Sk. smide för hvarje härd, samt i betraktande deraf, att de nya Engelska smälthärdarne, som äro öfverbyggda eller täckta på eft sådant sätt, att den från härden uppstigande lågan användes till tackjernets uppvärmning före dess smältning, och hvarigenom beredes en hastigare nedsmältning och fullkomligare färskning af rnet vid en högre och jemnare temperatur, än som vanligen äger rum uti de till formen större Tyskhärdarne , och derföre torde medgifva en betydligt större årstillverkning , oberäknadt stångjernets uträckning, hvartill torde erfordras minst en serskild räckhärd emot tvänne i ständig gång varande smälthärdar, Kollegium, i anseende till sådane härvid förekommande omständigheter, trott sig böra i underd. påkalla Ed. Kongl. Maj:s serskilda nådiga uppmärksamhet på detta för Svenska ietrnhandie