. verkat det allmänna förtroende, den
Slorsta delen, som under de trenne senare aren
blifvit förfärdigadt, bar varit sådant, hvartill plan
och beställning voro gifne under förra administra-
tionen. Nästan hvarje räkning har dertill varit npp-
gjord efter ett sådant prejerisystem, att gräl om be-
tydlige summor beständigt uppkommit, som medfört
processer , hyaribland må nämnas affärerne med Kro-
nan om ÅAngfartlyget Motala, med beställarne af Angfarty-
get Rosen och af Göta Elfs mudderverk, samt med Jern-
Kontoret om en Blåsmachin vid Brevens Bruk. I förbi-
gående sagdt, var denna machin med tillhörande vat-
tenhjul, hvartill Engelsmannen H, F. lärer uppgjort
hufvudritning, oaktadt sin relatift enorma kostnad,
i ganska väsendtliga deltar felaktig, och således vitt-
nande om bristande insigt hos vederbörande, både i
fysikens och hydraulikens allmännaste reglor; om-
ständigheter som kunna vitsordas af en bland de nu
för motionen om Motala Verkstad nedsatte Herrar
Deputerade, hvilken sjelf hesigtigat denna machin. På
detta sätt har också verkstaden till en stor del för-
med rätta en
tid åtnjöt. Hvar och en ser sig noga för, innan han
der något beställer och gör det säkert icke utan i
yttersta nödfall. Krångel i skiftande former möter
och tracasserar den beställande, under hela tiden.
Slutligen kan ban nästan vara säker, att under nå-
gon förevändning och i stöd af någon -listigt appli-
cerad elausel, blifva hvad man kallar uppdragen.
Också har Verkstaden, enligt hvad Hr Santesson,
ander ifvern af en diskussion, kommit att erkänna,
haft brist på arbete, under det ett annat Factori,
som varit och ännu är bögst ofulländadt, midt un-
der byggnads och anläggniugsbestyren, fullgjort be-
ställningar år 1832 för wer än 40,000 Rdr och dessa
endast under Svenske Werkmästare, till en godhet
som ökat förtroendet och beställningarne! De för-
handlingar, som t. ex. varit å bauc emellan Verkstads-
Styrelsen och Förvaltningen af Sjöärenderne, om
tvenne Angmachiner af 50 Hästars kraft hvardera,
kunde lemna interessanta bidrag till ofvanstående
uppgifter. Ritningarna till dessa Machiner har Verk-
stads-Styrelsen eller H. F. efter hyad det säges måst
låta förfärdiga i Eugland. Säkert är, att Styrelsen
i en skrifvelse till Förvaltningen varit nog naif
att omitala de dyra ritningar måst anskaffas. WVeder-
börande råkade derföre äfven i bryderi, då fråga
uppstod om att i en eller annan mon modifiera des-
sa ritningar m. m., och hade Förvaltningen ej varit
bunden genom ett Kongl. Bref o. s. vy. torde hela af-
fären afstädnat. -Insändaren nekar dock ingalunda
mycken förtjenst hos Engelsmännen; men må hvar
och en behålla sin plats! Ingen af dessa lärer besit
ta några cgentliga teorctiske kunskaper: Ingen af
dem bar följaktligen följt med eller kan följa med
sin tid. Hr Professor Sefström sjelf lärer medgifva,
alt den förnämste bland dem icke kan på egen hand
uppgöra cen själfständig vetenskaplig beräkning i
hithörande ämnen, samt skulle genast stadna i den
största förlägenhet, om han råkade mista sin sliding
rules och dylika hbjelpredor. Hur skall han då ed
säkerhet kunna vara förste Verkmästaren celler Me-
kanikern vid en så omfattande anläggning?
Emedlertid hav man, för att kunna bibehålla och
aflöna desse dyrlegde Engelsmän, måst betydligt in-
draga kostnaden för Elever och gifva en eller annan
förtjent Svensk Verkmästare en jemförelsevis alltför
låg aflöning, så att dessa sakna både håg och upp-
muatran. Den verkeligen skickligaste Verkmästa-
ren vid Motala är, efter mångas omdöme, en Svensk,
men han är naturligtvis, såsom sådan, tillbakahållen
och klent aflönad, ehuru så nödvändig, att hela Ver-
ket skulle få starkt afbräck, om han toge afsked.
Han har dock fått sin egentliga bildning vid Herr
Owens Verkstad. Eleverne äro få och missbelåtne,
de erhålla icke den bildning som vederbör, samt
kuona, under sådaae förhåilanden, icke med kärlek,
nit och hopp för framtiden, fästa sig vid Verksta-
dea. Det skall också nu det hela icke sammanhäl-
las af något moraliskt band emellan de vid Verksta-
den anställde. Man synes föga sträfva till det ge-
mensamma målet: Verkets förkofran, nytta och an-
seende. Hyar och en uppbär nu sin afföning, sopar
nägorlunda rent för sin dörr: men frågar icke cfter
de andras.
- 2 s N - .
En och annan kanske sor i mjugg, när misstag och
motgång inträtfa i någon annans detalj. Äfven lärer
LusSa omdome, om Herr Frotessorn hade Ulltalle att
närmare undersöka förhållandet, än hans af mång-
artade. göromål upptagne tid under de senare åren
torde medgifvit. j
Denna Verkstad har emellertid redan kostat den i
Sverige för dylike anläggningar oerhörda Summan
af en half Million, eller devutöfver.
Jen skulle efter Direktionens i dess senaste be-
tänkande gifoc uppgifter, när allt tages i beräkning,
komma att stå till circa 634,000 Rdr. Det må då
vara skäl att Bolaget frågar och undersöker hvad
det har för det redan nedlagda, och hvad det får
för det som fordras. Ingen sakkunnig lärer neka,
att icke mycket penningar blifvit hvad man kal-
lar bortkastade, vid Motala Verkstad, derige-
nom att åtskilligt blifvit anlagdt utan rigtig plan
från början, samt derföre måst antingen göras nytt
eller förändras, att åtskilligt blifvit inrättadt med
långt större kostnad än bebofycet fordrat, att Eun-
gelske Verkmästarne hafva en alltför hög aflö-
ning, samt att det hela blifvit åren 1831 och 1832 så
förvaltadt, att förtroendet för verkstaden aftagit,
hvarigenom, efter bvad Insändaren befarar, i stället
för årlig vinst (äfven när hyggnads-konto hålles scr-
skildt) uppkommit förlust, ehuru hvad Bolaget af de
tryckta handlingarne fått veta, är så uppställdt, att
detta icke kan utredas. (Man har icke utan skäl,
för åren 1831 och 1532 saknat en sådan komparativ
tabell öfver tillverkning, omkostnader och vinet, som
ander Litt. L. finnes bilagd 1830 års Revisions-berät-
telse och visar arbetets resultat för åren 1828, 1829
och 1830.)
Såsom bevis derpå, att man under Engelsmännens
ledning handlat utan rigtig plan och byggt med zllt-
för enorm kostnad, torde gjuterierna tjena. Ehura
gjuteri från början var hufvudsak, tillställdes der-
med icke bättre, än att ett nylt gjutbus måst byg-
gas. Att dervid blifvit användt betydligt större
kostnad än det verkliga behofyvet fordrade, hav Ins.
hört af mycket sakkunnige personer, — och ändå ha-
de man icke bättre hopfunderat saken, än att eldsvå-
da uppkom första gängen gjuteriet hegagna-
des, hvilket lärer medfört skada för Tusen Riksda-
ler eller deröfver, och arbetets afstadnande för någon
tid! Ins, tror sig utan öfverdrift kuana påstå, att ctt
gjuteri, som i allt hufvudsakligt skulle göra sam-
ma nylta som prakt-gjuteriet vid Motala, kan inurvät-
tas för högst hälften af den å det sednare nedlagde
kostnad, :
Ett nytt, vackert och väl inrättadt Gjuteri, som i
väsendtlig effekt torde komma att föga ceftergifva
Motala, blir om några månader färdigt vil ett annat
Faktori, närmare bufvudstaden, och kostar högst en
femtedel af Motalas: en omständighet, som uppenbart
torde visa skillnaden emellan den enskilda omtankan
och den som användes, när man arbetar för en i sa-
ken okunnig och för densamma föga intresserad as-
sociation. Såsom bevis på bristande omtanka hoz3 ve-
derbörande vid Motala, tror man sig vidare böra an-
märka, att under de många åren af verkstadens till-
varo och efter så stor nedlagd kostnad, ännu icke den
simpla inrältningen af en så högst behöllig ämnes-
hammare med vattendrift konmmit till ständ, så alt
all smidning nu sker for hand; att åtskillige machi-
nerier, som borde gå med vatten- eller ångkraft,
ännu äfvenledes gå för hand, så att t. ex. för begag-
nande der vattenkraft ej är tillgänglig, icke finnes
ångmachin; att ett mindre valsverk för beredning
af buvlt- och nageljern m. m. dylikt saknas; att in-
rältningen af coqviller för gjatving af valsar likale-
des ej är verkställd (om icke helt nyligen), eburu
goda valsar är ett erkändt behof i landet, och de ic-
ke kunuvua beredas utan nyssnämnde inrättning. (En
sanning är likväl, att de bästa Svenska valsar till-
verkas vid Muotalz, och dessa till en godhet, som är
högst ovanlig, när coqviller icke äro begagnade, och
hvilken, med mycket mera, vittnar att gjuleriväsea-
det uppnått en hög grad af fullkomlighet). Vidare
vill Ios. erinra sig, att ehuru mycket goda svarfsto-
lar visserligen vid Motala finnas, man der likväl ic-
ke kan svarfrva vissa stundom förekommande cylin-
drar, t. ex, af den storlek, som dem Hr Owen tili-
verkade för begagnande till ångmachinerne vid Hö-
ganäs. Afvensom Ins. tror, att hvar och en med ho-
nom skall räkna för en stor underlåtenhet, att då
gjutning är och blir en hufvudsak vid verkstaden,