. verkat det allmänna förtroende, den Slorsta delen, som under de trenne senare aren blifvit förfärdigadt, bar varit sådant, hvartill plan och beställning voro gifne under förra administrationen. Nästan hvarje räkning har dertill varit nppgjord efter ett sådant prejerisystem, att gräl om betydlige summor beständigt uppkommit, som medfört processer , hyaribland må nämnas affärerne med Kronan om ÅAngfartlyget Motala, med beställarne af Angfartyget Rosen och af Göta Elfs mudderverk, samt med JernKontoret om en Blåsmachin vid Brevens Bruk. I förbigående sagdt, var denna machin med tillhörande vattenhjul, hvartill Engelsmannen H, F. lärer uppgjort hufvudritning, oaktadt sin relatift enorma kostnad, i ganska väsendtliga deltar felaktig, och således vittnande om bristande insigt hos vederbörande, både i fysikens och hydraulikens allmännaste reglor; omständigheter som kunna vitsordas af en bland de nu för motionen om Motala Verkstad nedsatte Herrar Deputerade, hvilken sjelf hesigtigat denna machin. På detta sätt har också verkstaden till en stor del förmed rätta en tid åtnjöt. Hvar och en ser sig noga för, innan han der något beställer och gör det säkert icke utan i yttersta nödfall. Krångel i skiftande former möter och tracasserar den beställande, under hela tiden. Slutligen kan ban nästan vara säker, att under någon förevändning och i stöd af någon -listigt applicerad elausel, blifva hvad man kallar uppdragen. Också har Verkstaden, enligt hvad Hr Santesson, ander ifvern af en diskussion, kommit att erkänna, haft brist på arbete, under det ett annat Factori, som varit och ännu är bögst ofulländadt, midt under byggnads och anläggniugsbestyren, fullgjort beställningar år 1832 för wer än 40,000 Rdr och dessa endast under Svenske Werkmästare, till en godhet som ökat förtroendet och beställningarne! De förhandlingar, som t. ex. varit å bauc emellan VerkstadsStyrelsen och Förvaltningen af Sjöärenderne, om tvenne Angmachiner af 50 Hästars kraft hvardera, kunde lemna interessanta bidrag till ofvanstående uppgifter. Ritningarna till dessa Machiner har Verkstads-Styrelsen eller H. F. efter hyad det säges måst låta förfärdiga i Eugland. Säkert är, att Styrelsen i en skrifvelse till Förvaltningen varit nog naif att omitala de dyra ritningar måst anskaffas. WVederbörande råkade derföre äfven i bryderi, då fråga uppstod om att i en eller annan mon modifiera dessa ritningar m. m., och hade Förvaltningen ej varit bunden genom ett Kongl. Bref o. s. vy. torde hela affären afstädnat. -Insändaren nekar dock ingalunda mycken förtjenst hos Engelsmännen; men må hvar och en behålla sin plats! Ingen af dessa lärer besit ta några cgentliga teorctiske kunskaper: Ingen af dem bar följaktligen följt med eller kan följa med sin tid. Hr Professor Sefström sjelf lärer medgifva, alt den förnämste bland dem icke kan på egen hand uppgöra cen själfständig vetenskaplig beräkning i hithörande ämnen, samt skulle genast stadna i den största förlägenhet, om han råkade mista sin sliding rules och dylika hbjelpredor. Hur skall han då ed säkerhet kunna vara förste Verkmästaren celler Mekanikern vid en så omfattande anläggning? Emedlertid hav man, för att kunna bibehålla och aflöna desse dyrlegde Engelsmän, måst betydligt indraga kostnaden för Elever och gifva en eller annan förtjent Svensk Verkmästare en jemförelsevis alltför låg aflöning, så att dessa sakna både håg och uppmuatran. Den verkeligen skickligaste Verkmästaren vid Motala är, efter mångas omdöme, en Svensk, men han är naturligtvis, såsom sådan, tillbakahållen och klent aflönad, ehuru så nödvändig, att hela Verket skulle få starkt afbräck, om han toge afsked. Han har dock fått sin egentliga bildning vid Herr Owens Verkstad. Eleverne äro få och missbelåtne, de erhålla icke den bildning som vederbör, samt kuona, under sådaae förhåilanden, icke med kärlek, nit och hopp för framtiden, fästa sig vid Verkstadea. Det skall också nu det hela icke sammanhällas af något moraliskt band emellan de vid Verkstaden anställde. Man synes föga sträfva till det gemensamma målet: Verkets förkofran, nytta och anseende. Hyar och en uppbär nu sin afföning, sopar nägorlunda rent för sin dörr: men frågar icke cfter de andras. 2 s N . En och annan kanske sor i mjugg, när misstag och motgång inträtfa i någon annans detalj. Äfven lärer LusSa omdome, om Herr Frotessorn hade Ulltalle att närmare undersöka förhållandet, än hans af mångartade. göromål upptagne tid under de senare åren torde medgifvit. j Denna Verkstad har emellertid redan kostat den i Sverige för dylike anläggningar oerhörda Summan af en half Million, eller devutöfver. Jen skulle efter Direktionens i dess senaste betänkande gifoc uppgifter, när allt tages i beräkning, komma att stå till circa 634,000 Rdr. Det må då vara skäl att Bolaget frågar och undersöker hvad det har för det redan nedlagda, och hvad det får för det som fordras. Ingen sakkunnig lärer neka, att icke mycket penningar blifvit hvad man kallar bortkastade, vid Motala Verkstad, derigenom att åtskilligt blifvit anlagdt utan rigtig plan från början, samt derföre måst antingen göras nytt eller förändras, att åtskilligt blifvit inrättadt med långt större kostnad än bebofycet fordrat, att Eungelske Verkmästarne hafva en alltför hög aflöning, samt att det hela blifvit åren 1831 och 1832 så förvaltadt, att förtroendet för verkstaden aftagit, hvarigenom, efter bvad Insändaren befarar, i stället för årlig vinst (äfven när hyggnads-konto hålles scrskildt) uppkommit förlust, ehuru hvad Bolaget af de tryckta handlingarne fått veta, är så uppställdt, att detta icke kan utredas. (Man har icke utan skäl, för åren 1831 och 1532 saknat en sådan komparativ tabell öfver tillverkning, omkostnader och vinet, som ander Litt. L. finnes bilagd 1830 års Revisions-berättelse och visar arbetets resultat för åren 1828, 1829 och 1830.) Såsom bevis derpå, att man under Engelsmännens ledning handlat utan rigtig plan och byggt med zlltför enorm kostnad, torde gjuterierna tjena. Ehura gjuteri från början var hufvudsak, tillställdes dermed icke bättre, än att ett nylt gjutbus måst byggas. Att dervid blifvit användt betydligt större kostnad än det verkliga behofyvet fordrade, hav Ins. hört af mycket sakkunnige personer, — och ändå hade man icke bättre hopfunderat saken, än att eldsvåda uppkom första gängen gjuteriet hegagnades, hvilket lärer medfört skada för Tusen Riksdaler eller deröfver, och arbetets afstadnande för någon tid! Ins, tror sig utan öfverdrift kuana påstå, att ctt gjuteri, som i allt hufvudsakligt skulle göra samma nylta som prakt-gjuteriet vid Motala, kan inurvättas för högst hälften af den å det sednare nedlagde kostnad, : Ett nytt, vackert och väl inrättadt Gjuteri, som i väsendtlig effekt torde komma att föga ceftergifva Motala, blir om några månader färdigt vil ett annat Faktori, närmare bufvudstaden, och kostar högst en femtedel af Motalas: en omständighet, som uppenbart torde visa skillnaden emellan den enskilda omtankan och den som användes, när man arbetar för en i saken okunnig och för densamma föga intresserad association. Såsom bevis på bristande omtanka hoz3 vederbörande vid Motala, tror man sig vidare böra anmärka, att under de många åren af verkstadens tillvaro och efter så stor nedlagd kostnad, ännu icke den simpla inrältningen af en så högst behöllig ämneshammare med vattendrift konmmit till ständ, så alt all smidning nu sker for hand; att åtskillige machinerier, som borde gå med vatteneller ångkraft, ännu äfvenledes gå för hand, så att t. ex. för begagnande der vattenkraft ej är tillgänglig, icke finnes ångmachin; att ett mindre valsverk för beredning af buvltoch nageljern m. m. dylikt saknas; att inrältningen af coqviller för gjatving af valsar likaledes ej är verkställd (om icke helt nyligen), eburu goda valsar är ett erkändt behof i landet, och de icke kunuvua beredas utan nyssnämnde inrättning. (En sanning är likväl, att de bästa Svenska valsar tillverkas vid Muotalz, och dessa till en godhet, som är högst ovanlig, när coqviller icke äro begagnade, och hvilken, med mycket mera, vittnar att gjuleriväseadet uppnått en hög grad af fullkomlighet). Vidare vill Ios. erinra sig, att ehuru mycket goda svarfstolar visserligen vid Motala finnas, man der likväl icke kan svarfrva vissa stundom förekommande cylindrar, t. ex, af den storlek, som dem Hr Owen tiliverkade för begagnande till ångmachinerne vid Höganäs. Afvensom Ins. tror, att hvar och en med honom skall räkna för en stor underlåtenhet, att då gjutning är och blir en hufvudsak vid verkstaden,