tresse, att kunskaper utspridas så vidsträckt
som möjligt. Der alla äro hvarandra jemlika,
är det tydligt att man har mera att frukta
från okunnighet, än från kunskap. Således
finna vi öfverallt i de fria staterne ett nit för
utbredande af uppfostran. Stuart. omtalar ett
intressant samtal hån hade med en öfvershe-
riff i Staten New-York, hvarvid den senare
vidlyftigt utbredde sig öfver fördelen att sätta
alla i tillfälle förvärfva sig uppfostran, isynner-
het under en sådan styrelseform som deras,
der hvar och en hade allmänna pligter att
uppfylla, och ingen i afseende på ställning el-
ler rang var under sin granne. Inom alla klas-
ser 1 Förenta Staterne, säger Stuart, ger man
sina barn uppfostran, öfverallt der det finnes
en någorlunda: tät befolkning. Den ordning
och regelbundenhet, som råder vid deras. all-
männa omröstning och årliga val, måste till en
stor del tillskrifvas folkets bildning och kun-
skaper, och att de fullkomligt förstå de all-
männa politiska frågor, som: sätta sinnena i rö-
:rvelse i landet. Förenta Staternes exempt! vi-
sar, att det icke är förenadt med någon fara
att lemna rösträttighet åt hvar och en, som
fått god uppfostran, och icke genom brott
sjort sig ovärdig alt rösta. Hvyarken patronen
1 Albany, (Hr von Rensselaer), troligen den stör-
ste godsägare i Förenta Staterne, eller Hr Astor,
den störste kapitalisten 1 New-York, skulle anse
sig äga större säkerhet för sin förmögenhet, om
de sjelfve: finge sända ledamöter till kongressen
eller representa intförsamlingen i Staten New-
York, än de äga nu, då alla rösta.
Således finner man uppfostringsanstalterne
i de fria staterne i Norra Amerika tilltagna
i en skala, som ej har sin like någovstädes
i verlden. Hr Stuart yttrar sg härom på
följande sätt:
Allmänna uppfostringsplanen i de offentliga
friskolorne är icke inskränkt till blott läsning,
skvifning, aritmetik och bokhålleri, utan om-
fattar gre ammatik, matematik, navigation, gco-
graf, historia, logik, statsekonormi och retorik,
samt moralfilosofi och: naturhistoria. I dessa
skolor undervisas ungdomen från 4 till 17 års
ålder, och. afsigten är att derstädes lära dem
från och med Törsta grunderna, ända till den
högsta kunskapsgrad man kan ernå, innan man
inträder i högskolor och universiteter, och att
bibringa dem en praktisk och teoretisk. känne-
dom af de särskilta delarne af en god: uppfo-
stran. ,
För närvarande finnas i Boston 68 friskolor,
utom 23 söndagsskolor, i hvilka den fattigaste
innevånare i Boston kan få sina barn uppfo-
strade, enligt den förut beskrifna planen, från
4 till 17 års ålder, utan: ringaste afgift. En
mängd barn af båda könen upptagas der. Fon-
derne för dessa skolor: utgöras af testamenten
och gåfvor af enskilte, och anslag af lagstif-
tande makten och allmänna inrättningar. Sty-
relsen föres af 12 medborgare, som årligen väl-
SEK a